Vi använder kakor för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.

Läs mer om kakor

Reseberättelser

Här berättar våra studenter hur det var att göra ett studentutbyte inom Erasmus+programmet.
Här berättar våra studenter hur det var att göra ett studentutbyte inom Erasmus+programmet.
Publicerad: 31 aug 2021
Lästid: ca

London, Middlesex University

Inledning

Att åka på utbyte är ett bra tillfälle att testa på att bo och jobba utomlands, och samtidigt utveckla sina språkkunskaper. Då jag tidigare bott i London och Australien under flera år såg jag utbytet som en chans att återvända till en plats jag älskade att bo och på samma gång få ta del av ett annat lands sjukvård. Jag såg även detta som en chans att förbättra mina chanser att kunna jobba utomlands i framtiden.

Mottagandet

Den första dagen på Middlesex University möttes jag och 9 andra Erasmusstudenter vid receptionen på universitetet av en medarbetare. Hon finns som stöd under utbytesperioden och håller i reflektionssessionerna under utbytet. Hon visade oss runt, vi blev fotade och fick våra identitetskort och mötte sedan upp programansvarig.

Sedan fick vi prata lite om förväntningar och lite allmänt om var alla var ifrån. I min grupp var det fyra studenter från Finland, två från Danmark, två från Portugal och en från Spanien.

Därefter fick vi träffa några sjuksköterskestudenter från Middlesex som vi kunde ställa frågor till. 

Dag två och tre gick vi en HLR kurs samt en kurs i ‘moving and handling’, inför praktiken.

Bostad

Då jag tidigare bott i London ordnade jag mitt boende genom en vän. Att hyra i London är dyrt (!). Skolan erbjuder olika studentboenden, området där dessa och där skolan ligger är inte jättekul och jag skulle rekommendera att bosätta sig lite närmare centrala London där det händer lite mer.

Språket

Svenskar pratar ju generellt väldigt bra engelska och språkmässigt tycker jag inte att man ska oroa sig. Jag har bott 5 år i engelsktalande land och talar engelska flytande men givetvis var medicinska termer en utmaning till en början. I och med Londons etniska mångfald stöter man även på många olika dialekter vilket också kan vara en utmaning men man vänjer sig snabbt.

Universitetet

Middlesex University ligger i Hendon i norra London. Universitet är beläget i trevliga byggnader och omfattar många olika program, inte enbart sjuksköterskeutbildningen. De erbjuder en omfattande mängd aktiviteter för studenter och skolans faciliteter är av hög kvalitet. De har nyligen satsat mycket på teknik och vi fick “gå omkring” i ett hjärta med hjälp av VR-teknik. De har även en gravid docka i fullskalig storlek som simulerar en födsel, bland annat.

VFU

Båda mina VFU platser försåg mig med väldigt bra information gällande placeringen innan jag började och även under tiden. Jag hade 5 veckor på vardera praktik, istället för 4 som de hade i Sverige.

Akutsjukvård: North Middlesex University Hospital - Accident & Emergency

Akuten på North-Mid är den största i London och tar emot väldigt mycket patienter, omkring 600 per dag. Det är högt tempo, mycket personal och det var väldigt överväldigande i början. Mina mentorer var väldigt bra och välkomnande. Då det är en så pass stor mottagning är det väldigt mycket personal och det var svårt att känna sig som en del av teamet då det var omöjligt att lära känna alla. Men majoriteten av personalen var väldigt hjälpsam.

Passen är 12,5 timmar, hon som är ansvarig för studenterna var dock tydlig med att man får jobbar kortare och fler pass om man föredrar det. Jag ville dock uppleva rollen så som den utförs av de som jobbar där och valde att jobba de långa passen. Det är utmattande men en intressant upplevelse. Man jobbar antingen 7.30-20.00 eller 19.30-8.00. Och har tre raster, 35 minuter, 40 minuter samt 15 minuter.

Primärvård: South East Haringey District Nursing Services

Min primärvårds VFU genomförde jag med ett distriksskötersketeam. Vi besökte omkring 12 patienter i deras hem per pass och de vanligaste uppgifterna var administrering av tabletter, diabetesvård och såromläggningar. Det var ett välkommet lugnare tempo efter 5 veckor på akuten med bekvämare arbetstider, 8.30-16.30.

Under denna praktik fick jag även spendera ett par dagar på en bensårsklinik och en dag med en diabetessjuksköterska samt ett par dagar med ett coordination and prevention team. Det var kul och givande och jag kände mig snabbt som en del av teamet då det var väldigt välkomnande.

Staden

Min personliga åsikt är att London är den bästa staden i världen. Det finns så mycket att se och göra, roliga stadsdelar, god mat, för många museum för att det ska vara möjligt att upptäcka ens en bråkdel under en tremånadersperiod. Härliga pubar, bra shopping, fantastiska marknader. Otaliga aktiviteter, många sådana gratis. Staden kan dock också vara överväldigande, den är STOR och det tar ett tag att lära känna den. Boende må va dyrt men det finns mycket mat och aktiviteter som passar studentbudgeten.

Och skulle man känna hemlängtan är det ju både billigt och nära att åka hem till Sverige en sväng.

Personliga erfarenheter

Man måste ha is i magen och tålamod då detaljerna gällande utbytet faller på plats lite pö om pö. Räkna med att det dyker upp en del frågetecken som behöver redas ut men kom ihåg att det är så värt det i slutändan. Det blir en del saker som ligger omlott och en del saker dubbelt och ibland kan det vara ganska frustrerande att man måste delta i vissa moment både under utbytet och sedan hemma. Det kan vara bra att ställa in sig på det.

Jag skulle rekommendera alla som är intresserade av att göra ett utbyte att ta chansen. Det kräver lite mer av en som student och person. I gengäld är man en unik erfarenhet rikare, man växer som person och får en paus från rutinerna hemma. Något som fått mig att känna mig mer motiverad inför sista terminen.

Kontakt

Frågor kan ställas till mig via mail johannaeberhardt@hotmail.com.

Johanna Eberhardt

Oxford

Att åka på utbyte och  studera i ett annat land har varit en underbar, lärorik och utvecklande upplevelse. Vi har inte bara lärt oss hur hälso- och sjukvården fungerar, men också lärt oss en kultur och skapat god vänskap med studenter från andra delar av världen.

Här har vi beskrivit fem skäl att ha sitt utbyte i Oxford:

  1. Oxford i sig själv. Oxford är en mysig, gammal stad med rik historia. Oxford är känt för sitt universitetet, Oxford University, mångkulturella studentliv samt J.R.R Tolkien’s pub där han skrev sina böcker. Och alla vet ju väl att många scener av Harry Potter var filmade i Oxford? (Det visste vi faktiskt inte).
  2. Studentliv. Det finns otroligt mycket att göra som student i Oxford, både ordnad via kåren men också med sina korridorsvänner. Att bo på studentkorridor ger möjligheten att träffa studenter från andra delar av världen och skaffa vänner för livet. Kåren arrangerar allt från dansklektioner till matlagning som man kan anmäla sig till. Varje höst håller kåren ”Fresher’s fair” under introduktionsveckan där man kan få se och träffa olika föreningar (societies) som man anmäla sig och delta i deras aktiviteter!
  3. Placeringar på akutsjukvården och primärvården. Sjukvårdssystemet skiljar sig mycket från Sveriges: det finns märkbar hierarki och sjuksköterskans arbetsuppgifter varierar mycket. Som sjuksköterskestudent får man inte utföra lika många momenter som hemma i Sverige och som ibland kännas frustrerande. Om man ska ha sitt utbyte utomlands, måste man därför tänka och ha tydliga avsikter till varför man vill åka. Att bedriva trygg, patientsäkert och god vård kan också göras på annat sätt än hur vi gör här i Sverige.

Men kom ihåg att ta med dig svarta skor till praktiken, vissa placeringar är väldig noga med detta!

  1. Möjlighet att resa. Oxford Brookes anordnade resor till andra ort i Storbritannien nästa varje vecka på lördagarna. Om man inte kan/vill delta i dessa resor, finns det många platser att besöka och se på egen hand nära Oxford. Och om Storbritannien inte räcker till, kan man ta tåget till Frankrike från London eller flyget till andra delar av Europa.
  2. Vädret. Kom bort från mörka Stockholm till regniga (men ibland soliga) Oxford! Hoppa över paraplyn, det kommer att blåsa mycket ändå: det är bättre med regnjacka.

Livet i Oxford var inte alltid dans på rosor, det var väldigt mycket som var oklart innan vi åkte och även under utbytet. Mycket som var oklart handlade om VFU-placeringar, vad man fick göra som sjuksköterskestudent och hur mycket studier man skulle göra och var. Oavsett allt, skulle vi båda göra om utbytet och anser att utbyte utomlands är en unik upplevelse som inte är lik något annat vi har i Sverige trots att länderna har väl utvecklade hälso- och sjukvård.

Henna och Chra

Köpenhamn

Inledning

Jag valde Röda Korset Högskola på grund av de internationella utbytena som skolan erbjuder. Jag har haft turen att få åka i både T4 i kursen kvinnor och barns hälsa och T5 som MFS-stipendiat. När jag sedan sökte till Erasmuspogrammet tänkte jag att chansen var otroligt låg att få åka en
tredje gång. När sedan internationella kontoret hörde av sig och sa att jag hade fått en plats i Köpenhamn blev jag väldigt glad och tackade ja på en gång. Anledningen till att jag valde Köpenhamn var att jag älskar Köpenhamn som stad samtidigt som jag önskade så liten kulturkrock som möjligt då jag bara några veckor innan avresa kom hem från Ghana. Skolan som du tillhör som erasmustudent i Köpenhamn heter Professionshøjskolan Metropol och är van att ta emot utbytesstudenter. Min tio veckor långa praktik ägde rum på Hvidovre Hospital, intern opvågning.

Mottagandet

Innan ankomst blev jag kontaktad av skolan som bekräftade min plats på högskolan och därmed välkomnade mig som student. Jag fick även information om sjukhuset och min blivande praktikplats samt den välkomstvecka som finns för alla utbytesstudenter. Efter några veckor hörde sjukhuset och min blivande handledare av sig och välkomnade mig till avdelningen. Han berättade vad som skulle hända första veckan under min praktik så att jag kände mig förbered och välkommen. Innan ankomst blev jag även kontaktad av min ”mentor”, en student på högskolan som fungerar som fadder. Efter ankomst hörde dock min fadder inte av sig och gjorde det heller inte under hela min tid i Köpenhamn. 

Bostaden

Jag valde att söka eget boende då bostadskön via skolan dels kostar 1500DK att gå med i och hyra kan bara ske för en hel termin á minimum 4500DKK i månaden. Jag sökte bostad via Facebook och hittade ett rum på Vesterbro (mitt i stan) för 4000DKK i månaden. Då jag lärde känna andra utbytesstudenter fick jag möjlighet att se hur de bodde (de som hyrt via skolan) och de ”billigare” alternativet heter Tingesberg där man bor i egna rum med dusch + toalett, gemensamt kök. Det negativa med detta boende är att det ligger 30 min från city. Ett annat alternativ ligger på Norrøbro (mitt i stan) och därav dyrare pris. Där bor man i en lägenhet där man delar rum med en annan utbytesstudent. Att bo ensam i en lägenhet som jag gjorde, utan att känna någon i staden, gör att du blir väldigt ensam även om du lär känna folk längs vägen. De som bodde i kollektiv umgicks med varandra efter praktiken och blev därav väldigt tajta. Hade jag valt om ang. boendet hade jag valt Tingesberg. De som bor där blir som en internationell familj, men man ska veta att det är ganska långt från stan, typ 40min på cykel. Boendet på Norrøbro är dyrt för de du får, då du delar 2st/rum och sover på madrasser på golvet. Detta boende är okej om man är van att umgås med människor 24/7 och vill bo mitt i stan. Om du väljer att leta egen bostad i Köpenhamn finns det sidor på Facebook som du kan använda dig av: Kollektiver i Køpenhamn och Kollektiver i KBH - ukommerciel gruppe. 

Språket

Innan avresa var jag lite nervös för språket men det visade sig att det inte var någonting att oroa sig för. Det tog två veckor innan jag anpassade mig till danskan och förstod vad de sa. I slutet förstod jag allt och kunde ”fördanska” min svenska så att den förstod mig (mot slutet blev jag mest irriterad på att vissa inte förstod vad jag sa och pratade engelska med mig). Räkningen var väl de som tog längst tid att lära sig då de vänder på siffrorna och säger 52 till 25. Ett tips är att aldrig övergå till engelska, då tar det längre tid att komma in i språket. 

Högskolan

Professionshøjskolan Metropol är en stor skola med flera olika inriktningar, bla. socionomer och miljövårdare. Detta gör att du träffa personer från hela världen med olika inriktningar. Skolan är van att ta emot utbytesstudenter, vilket märks, och under vt-17 var det nära 300 utbytesstudenter från hela världen. Jag gjorde tio veckor praktik på sjukhus och sedan tre veckor teori på skolan, vilket gör att du träffar andra elever. Lite tråkigt var att du bara träffar utbytesstudenter och du får ingen möjlighet att lära känna de danska sjuksköterskestudentera. Skolan anordnar en välkomstvecka för utbytesstudenter, vilken är jättebra att vara med på. Skolan har även en koordinator som ansvarar för att utbytesstudenterna ska ha det bra och som anordnar utflykter och fester för att visa Köpenhamn från sin bästa sida.

Skolan har mycket aktiviteter utanför skolan och de finns något för alla smaker. T.ex har de en skolkör, yogakurser och bar i källaren varje fredag som har öppet 12-03.

Verksamhetsförlagd utbildning

Den danska sjukvården är mycket lik den svenska. Jag gjorde min praktik på en uppvakningsavdelning vilket var mycket givande då du hela tiden får tänka utifrån ett akutperspektiv. Arbetsuppgifterna skiljde sig mycket åt beroende på vilken typ av patient jag hade men på avdelning fanns inga undersköterskor vilket var att jag gjorde all omvårdnad själv med full översikt och kontroll över min/mina patienter. Under mina veckor skedde en omfattande omstrukturering när det kom till journalsystem i hela Danmark och journalerna som tidigare skrivits på papper skrivs nu på datorer som i Sverige. Hygienrytinerna är det som skiljer sig mest, i Köpenhamn använder de inte förkläden.

Jag hade den bästa, tänkbara praktikplatsen som jag kunnat få. Den placeringen var den bästa praktikplatsen under hela min sjuksköterskeutbildning och den jag lärde mig absolut mest under. Efter några veckor när jag visat vad jag kunde, fick jag gå helt själv och ha egna patienter. Jag återrapporterade bara när jag undrade om något vilket gav mig helt fria tyglar att utveckla min roll som sjuksköterska. Efter mina veckor på avdelningen blev jag erbjuden att jobba kvar på avdelningen och jag var riktigt sugen på att tacka JA. 

Staden

Jag säger bara en sak. Köpenhamn på våren är fantastisk! Livsstilen i Köpenhamn är mer avslappnad än i Stockholm och köpenhamnaren går gärna en timme tidigare från jobbet för att sitta och ta en öl på uteserveringen i solen. Det är ett måste att ha cykel i Köpenhamn. Staden är väldigt platt och det är lätt att cykla, den går fortare än kollektivtrafiken samt är mycket billigare. Jag köpte min cykel via DBA.dk , en motsvarighet till blocket, för 300DKK och det var med sorg i hjärtat som jag sålde den. Köpenhamn är en ren nöjesstad med mycket restauranger, pubar, barer och nattklubbar (Indreby eller Køttbyn är de bästa uteställena!). Här finns också Tivoli, Christiania, Den lilla havsfrun och Nyhavn som är stora turistattraktioner. Glöm inte Botaniska trädgården (Botanisk Have) som är en grön rekreationsplats mitt i staden när man är trött på pulsen i stadskärnan. 

Personliga erfarenheter

Får du möjlighet att åka till Köpenhamn på Erasmus så ÅK! Det är otroligt lärorik och roligt och jag har lärt mig mycket om mig själv. Kulturkrocken är inte så stor jämförelse med andra länder i världen och får du hemlängtan är det inte längre än 1h flygresa hem. Jag kunde inte fått en bättre praktikplats under min sista termin och jag har verkligen lyckats förfina mina kunskaper i yrket. Tänk ett steg till när det kommer till boendet, jag tror att jag hade fått ut ännu mer av min period om jag bott tillsammans med andra utbytesstudenter. Det som var lite tråkigt tidsmässigt var att utbytet överlappade kursen i traumatologi hemma, vilket betydde att jag var tvungen att skriva den kurstentan i Danmark. Försök att få skriva tentan innan du åker för det är lite för mycket att vara ny i en stad, ny på en praktikplats med 30h/vecka och ny bostad samtidigt som du pluggar inför en tenta. Köpenhamn är en stad nära kontinenten och du kommer älska din erasmusperiod! 

Student, HT-2017

Malaga

Inledning

En av orsakerna till att jag valde att ansöka till Röda korsets sjuksköterskeutbildning var den internationella inriktningen. Jag har en vilja att i framtiden arbeta utomland i spansktalande land och därför var Erasmus utbyterstermin något jag verkligen ville göra. Genom de tre månaderna i Malaga har jag utvecklats både i min profession, kulturförståelse och personligen. Jag rekommenderar dig starkt att genomföra en utbytestermin i Malaga om du får möjlighet!

Inför avresa

RKH internationella kontor gav positivt besked på ansökan om Erasmus utbyte under våren 2018 men det dröjde ytterligare ett par månader till att Universidad de Málaga (UMA) gav besked att jag antagits. Inför avresa är det internationella kontoret på RKH ett starkt stöd. Jag tog initiativ att träffa min praktikant kollega från RKH som också skulle till Malaga. Kändes tryggt att lära känna varandra innan avresa och bolla idéer. UMA informerade om att registrera sig på angiven kurs samt genomförde ett Erasmus språktest. Jag kontaktade även i förväg den internationella koordinatorn på UMA Dolores "Lola" Ruiz Diana som arbetar på la Facultad de la Ciencias de Salud. Vi beslutade var och när vi skulle ses, bollade lite frågor och jag beskrev i korthet mina förväntningar på praktiken.

Mottagande

Jag reste ner fem dagar innan praktiken skulle starta för att leta boende och bekanta mig med staden. Första dagen hade jag och min praktikantkollega uppstartsmöte med Lola och därefter uppstartsmöte med de andra sjuksköterskestudenterna på kursen. Med Lola gavs vi information, rundvandring, genomgång av learning agreement och dialog om kommande praktikplacering. Vill tipsa att inför mötet med handledare på Universitet fundera igenom vad du har för önskemål på placering och berätta de gärna det för Lola. På kursmötet med de spanska sjuksköterskestudenterna gavs information om hur registrering på kursen genomförs och det är en del papper att fixa. Registreringen kräver en del underskrifter men allt löste sig bra med hjälp av Lola. Via Erasmus kontoret på UMA får du ett studentkort som ger möjlighet till rabatter på bl a bussar och tåg. Det kändes bra att ha ett par dagar på sig att leta boende samt fixa och dona med alla papper innan VFU drog igång.

Högskolan

La Facultad de Ciencias de la Salud på UMA där Lola arbetar ligger i området Teatinos cirka 25 min med buss från Alameda (centrum). Jag var på UMA i samband med registrering, gruppmöte med kursen kliniskt seminarium och avslutning. Övrig dialog med Lola skedde på distans och det fungerande utmärkt. Hela VFU genomfördes på Carlos Haya sjukhuset som ligger i riktning mot UMA men närmare Alameda (centrum).

Det finns en aktiv organisation för ERASMUS studenter som heter ESN Malaga. De anordnar alla möjliga aktiviteter som event, utflykter, resor, fester och språkutbyten. ESN är en bra mötesplats och en möjlighet att upptäcka Malaga och övriga delar av Andalusien på ett enkelt sätt.

Verksamhetsförlagd utbildning

Under utbytesterminen var jag inskriven på RKH och läste kursen Traumatologi på distans. På plats i Malaga hade jag två VFU placeringar på det statliga sjukhuset Carlos Haya. Upplägget var VFU måndag till torsdag kl.08:00-16:00 och fredag studiedag med traumatologi kursen. På de seminarium under traumatologi kursen vi inte kunde delta fysiskt fick vi kompletteringsuppgifter. 

Utifrån dialog med Lola valde vi VFU på traumaortopedavdelning och neurologiavdelning.  På den andra VFU delen var jag först på neuroavdelning. Patienterna där var helt beroende av livsuppehållande medisk utrustning och de flesta hade inte förmåga till verbal kommunikation. Efter en vecka kände jag att det inte var rätt plats för mig och efter dialog med Lola byte jag till gastrokirurgi avdelning som passade mitt intresse bättre.

Sammantaget är jag mycket nöjd med VFU och känner att jag utvecklades i min profession både tekniskt och omvårdsmässigt. Handledare var ordinarie sjuksköterskorna och de var inbjudande och delegerade uppgifter. Generellt har sjuksköterskestudenter en högre delegation i Spanien vilket gjorde att jag fick utföra och ansvara för fler moment och omvårdnad än vad jag fått under tidigare VFU i Sverige. Några saker som fick mig att reflektera var utifrån svensk sjukvård var:

  • Patienter hade generellt fler anhöriga på plats. Detta är enligt min bedömning positivt i omvårdnaden men ställer också krav att vi som vårdpersonal informerar och i den mån det går möter de anhörigas behov.
  • Den medicinska utrustningen är inte lika avancerad som i Sverige. Läkemedel förvaras på ett mindre restriktivt sätt vilket gör att kontrollen är mindre.
  • Hierarkin mellan de olika professionerna är tydligare vilket minskar gruppkänslan och möjligheten att dra fördel av varandras kompetenser. Även hierarkin mellan vårdpersonal och patient är tydligare vilket försvårar möjligheten att anpassa omvårdnaden utifrån patientens behov men samtidigt gör att patienterna inte hospitaliseras.
  • Sjukvårdspersonal förhållningssätt till de basala hygienrutiner och klädregler var någonting jag reagerade starkt på. Sjuksköterskor hade ringar, klocka, armband, långa målade naglar, släppt hår och läkarna var alltid uppkläda.

Staden

Dagens Nyheter hade under hösten en artikel om Malaga med rubriken ”från sliten hamnstad till kulturpärla” vilket jag tycker beskriver staden bra. Malaga, vars historia löper över 3 000 år, är uppbyggd kring hamnen där stora kryssningsfartyg och lastfartyg anlöper varje dag. Hamnen är det populärt att promenera på och det finns gott om restauranger där närheten till havet präglar menyerna. Ett stenkast från hamnen ligger Malagas centrala delar som är som ett friluftsmuseum med smala gränder som löper kors och tvärs mellan torg, en romersk amfiteater, morernas palats Alcazaba och katedralen. Gågatan Marquéz de Larios kantas av framförallt butiker och i gamla stan finns mysiga restauranger. Profileringen mot kultur har koppling till Pablo Picasso som föddes i Malaga och idag finns 38 st museum. När natten sänker sig vaknar barer och klubbar kring plaza de la Constitucion, plaza de Merced och plaza de Marques.

Det är lätt att ta sig runt genom att promenera eller hyra cykel. Buss och tunnelbana är billigt och funkar bra för att ta sig till alla delar av Malaga. Genom det stora antalet turister som reser till eller igenom Malaga för att besöka andra delar av solkusten är engelska kunskaperna inom turist och restaurangnäringen goda.

På båda sidor om hamnen löper kilometerlånga stränder och ovanför stränderna ligger Malagas övriga bostadsområden. Flygplatsen nås från Alameda (centrum) med flygbuss på cirka 20 min.

Andalusien har utöver Malaga mycket att erbjuda genom t ex Granada (Alhambra), Sevilla, Sierra Nevada(skidåkning), Tarifa (Europas sydligaste spets), Cadiz och Tanger (Marocko) eller någon av alla kuststäderna som tex Fungirola, Marbella och Nerja.

Bostad

Inför avresa sökte jag boende via spanska sidorna på Idealista och Alquiler Pisos. Men även via olika typer av grupper/sidor på Facebook kopplat till uthyrning i Malaga. Jag informerade också via sociala medier om att jag sökte boende i Malaga och det gav en del tips för det finns många svenskar boendes längs med solkusten som har kontakter.

Min rekommendation är att inleda boendesökande inför avresa och om möjligt boka någon/några visningar med hyresvärd. Boka sedan boende de första dagarna via tex airbnb eller billigt hostell för att bekanta dig med Malagas olika delar, gå på visning och leta på plats. Självklart är det skönt att om möjlighet finns ha boende bokat i förväg men det finns en risk att boende inte är som det beskrivits och att priset med avgifter och skatt ligger över marknadsvärde.

Min erfarenhet är att utbudet av uthyres rum i delade lägenheter är relativt gott i Malaga och att priset för ett sådant beroende på standard och plats ligger på runt 350 euro. Söker du lägenhet som är fullt möblerad och med internet ligger priset mellan 650 – 900 Euro.

Språket

Mitt modersmål är spanska vilket jag känner bidrog till att jag fick en bra praktik och trivdes i Malaga. Erasmusutbyte är en möjlighet att lära sig ett nytt språk så låt inte språkbarriären begränsa dig men fundera vad som är viktigast för dig. Min bedömning är att goda kunskaper i spanska är en klar fördel för att få en kvalitativ praktik med allt från att förstå verksamheten, möjliggöra dialog med patienter i omvårdanden, diskutera med handledare och kunna medverka vid administrativa arbetsuppgifter. Med det sagt kan praktiken absolut bli bra med mer begränsade spanska kunskaper med då krävs tålamod och insikt att de flesta patienter och kollegor på sjukhuset inte talar god engelska.

UMA anordnar spanskakurs för Erasmusstudenter och det finns flertal privata språkskolor så det finns goda möjligheter att lära sig.

Kontakt

Om ni har frågor får ni gärna hör av er! Email: cristinakrantz@outlook.com.

Student, HT-2018

Tromsö

Inledning

Röda Korsets högskola erbjuder flera möjligheter till studier utomlands i sitt kursutbud och hösten 2018 fick jag chansen att ta del av detta. Ansökningsprocessen var ganska lång, började i januari och slutade i mars- april med ett klart besked. Papper skrevs under våren/ början på sommaren och när flygbiljetterna var bokade såg man med glädje fram emot hösten.

Rekommenderar att tidigt börja spara pengar inför utbytet då mat, nöje och shopping är dyrare än i Sverige. Oavsett vad man väljer att göra är det skönt att ha en bra och stabil budget att röra sig med fritt under vistelsen. Räkna med en summa för boendet samt en annan för nöje, shopping och mat för att kunna få ut maximalt av staden.

Mottagandet

Några veckor innan utbytet fick vi mejl från ansvariga på UIT – University of Tromsö med diverse information samt kontaktuppgifter till två studenter från termin 4 som skulle vara våra faddrar under tiden. Det norska programmet har en annan utformning vilket betyder att studenter från t4/t5 har praxis på sjukhus och t5/t6 på psykiatri, därav parades vi ihop med dem vi gjorde praxis med. Faddrarna kontaktade oss i god tid innan utbytet och var behjälpliga med all information vi behövde om studierna, staden, klimatet och allt annat man vill och behöver veta. Faddrarna samt värden vi hyrde boende av hämtade oss på flygplatsen, lagade lunch och visade oss en tur i Tromsö stad, runt på campus och till sjukhuset.

Första dagen på universitet mötte min fadder upp mig och visade mig en kort tur i skolans lokaler innan en koordinator mötte upp mig för välkomstsamtal. Introt var trevligt och välkomnande med information ang både studier, praxis och staden i sin helhet. Efter en tur till sjukhuset med min praxisvägledare där jag fick hälsa på personalen och fick schema för mina 13 veckor var första dagen över.

Upplägget bestod av praxisvägledare, studentansvarig på avdelningen samt min handledare som skulle ta hand om mig och vägleda mig genom praktiken under kommande 13 veckor.

Bostaden

Det är svårt att hitta bostad i Tromsö då staden lever på mycket turism och många som hyr ut hybel/leilighet inte vill hyra ut i längre perioder. Priser på hyra kan variera allt mellan 4000-10 000 NOK beroende på vart det ligger. Generellt är boende centralt på Tromsö och fastlandet lite dyrare och ut mot Kvalöya något billigare.

Jag fick genom vänners vänner kontakt med en person som vanligtvis hyr ut sin lägenhet via Air bnb och den här hösten skulle jobba mycket skift samt vara bortrest i längre perioder och gärna hyrde ut två rum till både mig och min medstudent från RKH. Lägenheten låg på Kvalöya utanför Tromsö men hade kommunikationer med buss både direkt till sjukhuset tidigt på morgonen och till storgatan i Tromsö centrum. Vet inte om det beror på väder eller vind men tålamodet prövades många gånger när bussar kom sent eller uteblev helt. Kvalöya är otroligt vackert och bjuder på bra natur och friluftsliv men rekommenderar att bo lite närmare Tromsö centrum för att slippa uteblivna bussar.

Bra sidor att leta boende på är

Språket

För mig var språket ett stort hinder i början, jag hade svårt att hänga med i samtal och förstod inte ofta sammanhang i saker. Dock är norrmän trevliga och har tålamod med vilsna svenskar så är man bara artig förklarar de gärna saker flera gånger och tydligt. Det tog ett par veckor att komma in i språket men i slutet av utbytet flöt det mesta på. Tips är att lära sig de mest vanliga orden på norska och använda dem istället för svenska i samtal med patienten. Dels för att underlätta samtalet mellan dig och patienten men och skapa trygghet samt att det minskar risken för missförstånd.

Högskolan

Vårt utbyte erbjöd ingen form av undervisning så kan inte uttala mig om detta. Första dagarna bestod dock av att hämta kort, fixa koder och tillgång till journalsystem, datorer osv vilket gav tillfälle att orientera sig på skolan. Under stora biblioteket finns en bra affär för kurslitteratur, pennor, anteckningsblock osv – allt en student kan behöva

En studentsamordnare hade fått in oss på en mejllista så varje vecka kom uppdateringar om aktiviteter på campus och runt om i Tromsö. Är man där på hösten rekommenderar jag julkonserter och julgranständning på stortorget. Passa på att utnyttja aktiviteterna till att se stan och träffa andra studenter.

Verksamhetsförlagd utbildning

Min verksamhetsförlagda utbildning var placerad på en hjärtmedicinsk avdelning under samtliga veckor, en av dessa fick jag gästspela på hjärtmedicinsk utredning där dagvård och utredning kring hjärtsjukdomar sker. Sjukhuset och avdelningen liknar det man är van med från Sverige medan många rutiner skiljer sig åt. Min avdelning var fördelad på 3 grupper med olika inriktningar inom hjärtmedicin. Varje grupp hade en gruppledare som hade läkemedelsansvar för de patienterna i sin grupp samt satt med på rond med läkare. Gruppledaren hade ingen patientkontakt. Patienterna i varje grupp fördelades mellan de sjuksköterskor eller ”hjelpepleier” som tillhörde gruppen för dagen. En sjuksköterska hade ansvar för mellan 3-6 patienter och skötte allt kring dessa, det vill säga omvårdnad och ev planering kring hemgång. Hjelpepleier kan jämföras med undersköterskor men med mindre ansvar, dessa får t.ex. inte ta blodprov eller liknande.

Arbetsupplägget skiljer sig från det man är van från Sverige och ibland kunde jag uppleva att jag kände mig mer som en undersköterska än sjuksköterska då man inte fick vara med på rond med läkare eller ha något läkemedelsansvar om man inte var gruppledare. Beroende på vem som var gruppledare för dagen kunde det även vara svårt att få information om vad som sades om sina patienter på ronden då vissa gruppledare inte hade en klar rapport om detta efter. Ibland fick jag känslan av att man ”jagade information” utan resultat och ibland hade svårt att vara delaktig i beslut kring patientens vård. Å andra sidan kunde jag uppleva under gruppledarveckor att jag saknade patientkontakt vilket inte gav mig en tydlig bild om patientens egentliga status. Men även om arbetsupplägget är annorlunda var det lärorikt och gav olika perspektiv på vården. Gruppledarveckor gav mer lära inom läkemedel och medicin medan ”sjuksköterskeveckor” gav mer lära inom omvårdnaden. OBS, upplägget skiljer sig mellan avdelningar och sjukhus.

Upplägget skiljer sig som sagt från Sverige vilket var väldigt lärorikt. Ibland hade man mer och ibland mindre ansvar eller patientkontakt vilket gav lärdomar inom olika områden. T.ex. tar sjuksköterskor i Norge inte blodprover utan det sköter personal från labb. Journalsystem och rutiner skiljer sig men är något man snabbt kommer in i de första veckorna.

Staden

Staden i sig är ganska liten men erbjuder det man behöver. Shopping finns på Jekta storcenter och på storgatan i centrum. Matbutiker finner man lite var som men rekommenderar extra, reima 1000 och eurospar där man kan hitta bra mat till lite bättre priser.
Kring storgatan i centrum finns allt man kan tänka sig, butiker, bio, mysiga caféer, barer, restauranger, en mindre galleria, hotell och en hamn. Cafe Sånn ligger på hörnet av kulturhuset vid bion, värt ett besök för härlig stämning, goda drinkar och liten meny för den som är sugen. Scandic ishavshotellet bjuder på en magisk frukostbuffe för den hungriga och kring jul dukar de upp ett rejält norskt julbord. Man går inte därifrån hungrig!

För dem som har tillgång till bil eller vill hyra tar man sig ut till Sommaröya som ligger ytterst på Kvalöya på ca 60 minuter. En vacker liten ö med en lätt bestigen fjälltopp för den tursugna. Hotellet här ute bjuder på lättare måltider och dukar också upp julbord kring december.

Busskort går att köpa runt om i staden på Narvesen (som pressbyrån) för ca 450-500 NOK och gäller på alla bussar i staden samt vissa ”hurtigbåtar” som kan vara kul att åka om man vill uppleva Tromsö från vattnet.

Personliga erfarenheter

Personligen tar jag med mig många lärorika upplevelser och erfarenheter från mina månader i Tromsö. Det är på många sätt givande och lärorikt att dels resa och vara borta under en längre period men även att praktisera/jobba i andra länder och kulturer. Upplever att man växer som person och skapar ett bredare och öppnare perspektiv att se på saker. Tromsö som stad är perfekt för dem som är intresserade av friluftsliv och bjuder på storslaga naturmiljöer. Min praktik var förlagd under hösten och helgerna bjöd på många vackra fjällturer innan solen gick ner i slutet på november. Dagsljus är som en lätt blåaktig skymning kan ses mellan ca kl 11-14 innan det blir mörkt för dagen. Mörkret känns väldigt ovant och tungt i början då allt upplevs som en enda lång natt så jag rekommenderar att ladda på med extra D- vitamin. Dock är det en intressant period att uppleva och chans till mycket norrsken på kvällarna.

Är man friluftsintresserad och gillar att gå på tur rekommenderar jag att man planerar in en helg till Senja för fjällturer och hyr hytte i Vagnsvik för den optimala norge-känslan. Bil går att hyra på olika ställen runt om i Tromsö och körtid till Senja är ca 2-3h beroende på vilken väg man åker.

Student, HT-2018

Tromsö

Inledning

Röda korsets högskola erbjudet ett flertal möjligheter att få åka utomlands. För mig var detta en möjlighet till utveckling och nya erfarenheter. Jag har tidigare gjort ett utbyte i Tanzania och fick därav mersmak för hur utvecklande det är att ta del av en ny kultur och andra rutiner i sjukvården.

Eftersom jag har ett stort intresse för vandring och skidåkning har jag haft Nordnorge i sikte under en längre tid men inte tagit mig dit på egen semester än. Att utbytet var under en längre period kändes kul då det tar ett tag att lära känna en stad och människorna som bor där.

Mottagandet

Universitetet i Tromsö (UiT) tilldelade oss två faddrar som var sjuksköterskestudenter i klassen som vi läste parallellt med. Dessa faddrar var guld värda och hjälpte oss med allt som kan kännas jobbigt i början t ex hitta till sjukhuset, välja busskort, visa matbutiker, hitta universitetet samt visa vilka fjäll som var bäst att vandra på.  Dagen efter att jag hade anlänt till Tromsö hade vi ett välkomstmöte på universitetet då jag blev bra välkomnad och de saker som hade varit oklara kom till klarhet. Själva tiden innan jag väl kom till Tromsö var lite stressande då jag inte visste vilken avdelning jag skulle vara på eller när jag skulle börja praktiken. Detta fick jag information om först när jag kom till välkomstmötet.

Bostaden

Likt många andra studentstäder kan det vara klurigt att få bostad i Tromsö. Jag sökte studentbostad via Samskipnaden. Gör en ansökan där tidigt! Tyvärr blev jag tilldelat ett omöblerat rum där knappt en vecka innan jag skulle börja och fick tacka nej till då jag redan hade fått annat boende. Min resekompis och jag sökte lägenhet via Airbnb samt Finn. Vi bodde i en lägenhet på Kvalöya och var väldigt nöjda med det. Bussar gick trots att vi hann få mycket snö innan jul. Kvalöya är absolut en ö man kan söka bostad på om man vill ha lite bättre hyra och ha närmare till naturen. Hyran på Tromsö ön ligger på ca 6000–10000 NOK. Vi betalade 5000 NOK i hyra. Vi var väldigt nöjda med vårt boende.

Språket

Ett arbeta på Universitetssjukhuset i Nord-norge (UNN) innebär att mötas av en stor variation av nordnorska dialekter. Förvirrande i början, men väldigt utvecklande. Patienterna på vår avdelning kom alltifrån Svalbard, Lofoten, Mo i Rana, Finnmark och Hammerfest. Jag var nog mest orolig för hur jag skulle behärska norskan inför detta utbytet då jag inte kan kalla mig ett språkhuvud. Patienter och personal är tålmodiga och förstående med att man inte förstår allt i början. Efter 3 veckor var man inne i språket.

Högskolan

Av högskolan kan man få en lista med namn och kontaktuppgifter till andra Erasmus studenter. Studentlivet i Tromsö är rikt och det finns mängder med event man kan gå på som student. Som utbytesstudent på UiT får man mejl ifrån Line Vråberg med alla möjliga studentevent man kan gå på. Vi besökte olika marknader, hjälpcenter för djur, bio, föreställningar och konserter.

Verksamhetsförlagd utbildning

Praktiken var under sammanlagt 13 veckor. Dessa spenderade jag på en Hjärtmedicinsk avdelning. Den hjärtmedicinska avdelningen eller ”Hjertemedicinsk sengepost” som den heter på norska samarbetar tätt med en hjärtmedicinsk dagavdelning samt kardiologiskt lab.

Patienterna som kom till avdelningen hade mest vanligen haft hjärtinfarkt, hjärtsvikt, arytmier eller en ospecificerad hjärtsjukdom. Det var vanligt att de därför skulle genomföra ablation, ACB-operation, PCI (ballongsprängning), angiografi, hjärteko, få ICD eller pacemaker. Avdelningen erbjöd en bred kunskapsmöjlighet då jag fick vara med på de olika ingreppen/undersökningarna och även jobba på avdelningen. En vecka var jag även på den hjärtmedicinska dagenheten där jag framförallt fick skriva in patienterna, sätta nålar och gick igenom undersökningar. Där fick jag även sitta i ett PCI-övervakningsrum och hålla koll på patienters telemetrier innan de kunde åka hem. Sammanlagt under praktiken känner jag att jag har fått sätta mycket nålar, hanterat läkemedel, samordnat med andra avdelningar och kommuner, lärt mig hantera thorax- och pleuradrän, dela läkemedel, läsa av och ta EKG.

Arbetsuppgifterna som sjuksköterska i Norge är mer omfattande då man inte har undersköterskor. Man har ansvar för ungefär 3 patienter men gör då också allt grundläggande omvårdnadsarbete samt hanterar medicin. Blodprover tas av biomedicinska analytiker. En annan skillnad på UNN och andra svenska sjukhus är att allt inte skrivs elektroniskt. Patienternas medicinlista och vitalparametrar förs på papper. Detta var lite krångligt speciellt i början då vissa läkare hade otydlig handstil. Efter ett tag lärde jag mig även detta. Journalsystemet de använder kallas DIPS. För övrigt var avdelningen var tydligt studentorienterad. Sammanlagt var vi 11 studenter där när vi var som flest. Jag upplevde att det fanns utrymme för att få vara en student. Man fick ta mycket ansvar och ställa så många frågor man behövde. Synen på studenter var lite hårdare än hemma i Sverige tyckte jag. De förväntade sig att alla studenter skulle följa sitt tilldelade schema och de hade koll på att man jobbade mot sina uppsatta måluppsättningar. Jag tyckte det var skönt att känna att de vara måna om att man skulle utvecklas och ta tillvara på praktiktiden som student. Vi blev även tilldelade en lärare ifrån UiT Eva Mäki som kom till avdelningen och följde upp oss genom att läsa våra loggböcker och ha möten med oss för att se hur det går. Jag fick en norsk sjuksköterska som handledare på avdelningen. Det fungerade väldigt bra och jag gick nästan varje pass med honom.

Staden

Det som jag kommer sakna mest med Tromsö är naturen. Det är så vackert. Jag var i Tromsö från slutet på september till slutet på december. Vi kunde vandra på fjäll från september till oktober. Då åkte vi även en helg till en närliggande ö som heter Senja som jag rekommenderar starkt. Ön är som Lofoten i naturen men med mycket mindre turister. Vi åkte även flera turer till Sommaröy. När snön kom i början på december åkte jag istället längdskidor och gjorde kortat vandringar på närliggande fjäll. Då är det även perfekt att gå på topptur för de som har topptursskidor. Till stort sett alla Tromsöbor är väldigt aktiva människor och de flesta spenderar sin tid ute i naturen. När mörkertiden infinner sig är det perfekt för att se norrsken och åka på valsafari.

För att ta sig runt i Tromsö går det bra att åka kollektivt, ett busskort kostar 560 NOK i månaden för studenter. Om man ska åka på turer utanför byn så behöver man bil. Det finns gott om biluthyrningsfirmor på Tromsö. Tromsöbor är väldigt vänliga och hjälpsamma människor och är lätta att knyta kontakt med för den som vill. Övriga fritidsaktiviteter kan vara att gå på bio, teater, gå på Polaria, bada på lokala badhus, fiska och minigolf.

Länkar

Kontakt

Om ni har några frågor får ni gärna kontakta mig på amanda.fogelstrom.johnsson@gmail.com.

Student, HT-2018

Lyon

Inledning

Jag vill jobba internationellt efter min examen och såg chansen att stärka min franska under ett utbyte i ett fransktalande land. Min Erasmus placering låg i Lyon i Frankrike och skolan hette Institut Régional de Formation Sanitaire et Sociale Rhône-Alpes, croix-rouge francais. Det motsvarar Röda Korsets Högskola i Frankrike. Jag gjorde mina praktikplaceringar på Hopital Privée Natecia och Hopital Femme Mère Enfant. Båda sjukhusen fokuserar på kvinnor och barns hälsa.

Mottagandet

Mottagandet som Jag och min reskamrat Johanna Edoff fick verkade vara väldigt oplanerat. Vi hade inte fått någon information från skolan alls om när vi skulle vara där på måndagen och om vi ens skulle vara där. Så vi mailade på fredag eftermiddag veckan innan när vi redan hade landat i Lyon och frågade om och vilken tid vi skulle komma på måndagen. Vi fick svar att vi skulle vara där 10:00. Vi åkte dit på måndagen och blev mottagna av en koordinator vid namn Sophie Gravey på hennes kontor. Sophie hade inte planerat mycket för vår tid när vi kom utan vi fick intrycket att hon kastade ihop saker på plats som skulle bli vårt schema under de kommande tre månaderna. Tiden för mottagandet verkade heller inte synka de schemat vår franska klass hade så vi kunde inte delta i deras aktiviteter utan fick några uppgifter av Sophie som inte handlade om omvårdnad som vi skulle arbeta med de första fyra veckorna av utbytet. Vi skrev uppgifter om den franska kulturen samt hälsa och ekonomi.

Bostaden

Det fanns ingen hjälp att få från skolans håll vad det gäller bostad utan man får söka efter boende själv. Jag och Johanna hittade vårt boende på AirBnb.com. Det fanns mycket att välja på och det var lätt att hitta en lägenhet att hyra för två. Standarden i vår lägenhet var tyvärr sådär. Lägenheten var ett renoveringsobjekt vilket framgick väldigt otydligt i annonsbeskrivningen. Vår granne som bodde i lägenheten under oss var psykiskt sjuk och avskydde att någon bodde ovanför honom. Han var inte van att ha boende ovanför sig eftersom att lägenheten var ett renoveringsprojekt och var väldigt störd bara av att vi gick i vår lägenhet. Han var mycket aggressiv vid ett flertal tillfällen, plingade på dörren och skrek samt hoppade upp och ner av ilska, skickade flera hotbrev som han klistrade upp på vår dörr samt kastade sten vid ett tillfälle. Jag var väldigt rädd för honom i vissa perioder.

Språket

I Lyon och Frankrike är det franska språket som gäller. I början var det jättesvårt för mig, jag hade svårt att höra vad folk sa och det är svårt att plugga sig till. Mina tidigare franska kunskaper var endast gymnasiefranskan till och med steg 4. Min reskamrat Johanna hade bott i Frankrike tidigare och pratade i princip flytande vilket hjälpte mig otroligt i många situationer. Det svåraste var de formella samtalen på skolan om uppgifter och allmän information. På praktiken var det också svårt men jag vande mig med tiden vid ”sjukhusspråket”. Jag och Johanna hade inte samma praktikplaceringar vilket gjorde att jag fick klara mig helt själv. Det är inte vanligt att sjukhuspersonal kan något annat språk än franska. Inte ens läkarna fast de är högutbildade. Många har aldrig besökt ett annat land eller kommunicerat på ett annat språk och har därmed svårt att anpassa språket till någon som är på en annan nivå än modersmålsfranska.

Högskolan

Första dagen så blev vi presenterade för de andra Erasmusstudenterna i vår klass som själva skulle iväg på utbyte och vi fick även vara med på en föreläsning. Det var jättesvårt på föreläsningen för läraren som undervisade frågade ut mig och Johanna om hennes ämne. Vi kunde inte svara på hennes frågor eftersom att kursen redan pågått i 4 veckor och vi hoppade in i femte och sista veckan. Förläsaren var otrevlig mot mig och Johanna när vi inte kunde svaren på hennes frågor så vi fick en konstig start. När vi befunnit oss i Lyon i en vecka så åkte de franska studenterna iväg på sina egna utbyten och vi var inte delaktiga i klassen över huvud taget och vi kände inte heller någon eftersom att alla vi blivit presenterade för hade lämnat Lyon.

På skolan fanns bibliotek och datasal som var öppet under skolans öppettider, vi fick inloggningsuppgifter till datasalen första dagen. Den franska sjuksköterskeutbildningen är inte lika teoretisk som vår svenska utbildning så i termin sex kan vi mindre saker än de franska studenterna rent tekniskt. De har jättemycket fokus på medicintekniska moment och har VFU varannan månad med ett flertal tio-veckors perioder.

Verksamhetsförlagd utbildning

Jag gjorde VFU vid två olika sjukhus med olika inriktningar på avdelningarna. Min första placering var på BB där vi vårdade kvinnor direkt efter förlossning samt kejsarsnitt. Vi höll också utbildning i hur man sköter ett spädbarn. På BB jobbade inga sjuksköterskor utan som handledare hade jag barnmorskor och barnsköterskor. Det fanns bara två-skift, dagspass tolv timmar och nattpass tolv timmar. Studenterna på avdelningen gick alltid 7 timmars dagspass vilket innebar att man hade olika handledare nästan varje dag. Varje pass hade vi cirka 23 patienter på en barnmorska så vården blev inte så patientcentrerad som vi läser mycket om i Sverige utan vi jobbade mer på löpandebandsprincipen där patienten fick vård och behandling mer utifrån vilken dag det var efter förlossningen än vilket behov varje enskild patient hade. Det var en svår avdelning att göra VFU vid eftersom stor del av vården var rådgivning just från en barnmorska. Språkbarriären blev också mycket stor mellan mig och patienten vid ren rådgivning verbalt. Min andra VFU placering var vid en pediatrisk intensivvårdsavdelning. Där var det mycket lättare för mig som student båda med språkbarriären och mina förkunskaper eftersom att mina handledare var specialistsjuksköterskor, sjuksköterskor och barnsköterskor. Yrkesrollen var ganska likt den svenska med ansvar för omvårdnad som personlig hygien hos patient, information till föräldrar samt ansvar för all administrering av läkemedel. Skillnaden för patienten i jämförelse med Sverige är avsaknad av den familjecentrerade vården vilket leder till en otroligt bristande delaktighet. Vid omvårdnad av det sjuka barnet måste föräldrarna vänta i väntrummet så även om deras barn har en kronisk sjukdom blir föräldern inte delaktig i vården utan hälsar bara på under besökstider. Det jag har lärt mig under mina VFU placeringar inför min kommande yrkesroll är hur arbetet kan se ut när man som sjuksköterska har många fler patienter på ett arbetspass än vad vi är vana vid i Sverige. Eftersom att jag är intresserad av att jobba kliniskt internationellt så tror jag att den franska sjukvården är ett bra exempel på hur arbetet kan gå till i en kontext med färre resurser än vad vi har i Sverige. Svensk sjukvård är väldigt bra och speglar därför inte verkligheten i många andra länder på samma nivå som exempelvis den franska sjukvården.

Staden

Lyon som stad är verkligen jättevacker och jag brukade promenera runt mycket längs kanalerna men även i stadskärnan för att se på alla gamla fina byggnader. Turismen är utvecklad i Lyon och det finns bra turistinformation i centrum vid Place Bellecour. Lyon anses också vara Frankrikes gastronomiska huvudstad och bjuder på många bra restauranger och caféer till varierande priser. Det finns också bra anslutningar mellan Lyon och andra städer, jag passade på att åka tåg till både Paris och Genève under min vistelse. I Lyon finns det tunnelbana, spårvagn och buss, ett studentkort kostar ungefär 350 kronor per månad.

Personliga erfarenheter

Mina personliga erfarenheter under utbytets period var att det kändes väldigt tufft. Jag är väldigt resvan sedan innan även om jag aldrig varit i Frankrike och saknade inte Sverige eller mitt vanliga liv hemma, däremot var den franska kulturen mot mig som utbytesstudent tuff både i skolan och ute på sjukhusen. Våra kliniska utbildningskrav var mycket svårare än vad vi är vana vid i Sverige eftersom att den franska sjuksköterskeutbildningen är mycket mer klinisk i jämförelse med den svenska. Under Erasmusutbytet läser man 19,5 hp vid det franska universitetet vilket gör att man bedöms efter deras bedömningsformulär i termin sex. Ibland tyckte mina handledare ute på praktiken att jag inte kunde någonting och ingen i varken skolan eller ute i verksamheten tog hänsyn till att min tidigare utbildning var svensk. Det var svårt att nå upp till de franska målen kliniskt som en termin sex student när man är ute på ett franskt sjukhus för första gången med helt andra rutiner vid utförande av de kliniska momenten än i Sverige. I efterhand är jag väldigt stolt över mig själv över att jag klarade mig under mina tre månader i den franska sjukvården men medan perioden varade så var det väldigt tufft och stressfyllt. Jag rekommenderar andra studenter att utmana sig själva för att utvecklas som individer. Men jag rekommenderar att man har bättre franskakunskaper än vad jag hade samt att man är van vid Frankrikes kultur. I Sverige behandlar man sina studenter på ett respektfullt sätt och ger dem förutsättningar att klara sina mål. I Frankrike står man mycket på egna ben utan respekt från sin omgivning. Mitt Erasmusutbyte i Lyon är ett minne för livet och det har stärkt mig som människa, men jag skulle inte göra om det igen nu när jag vet vad det innebär.

Student, VT-2016