Våra kunskaper i genetik ökar snabbt, men undervisningen i genetik hänger inte med. Epigenetik, det snabbt växande forskningsfältet inom genetik, handlar om grundläggande processer i cellen, vilka avgör om gener ska vara aktiva eller vilande. Detta har förstås stor betydelse för vad som händer i hela organismen. Efter att forskare också förstått att epigenetik handlar om att händelser i miljön kan påverka genernas uttryck, har det blivit ännu viktigare att föra ut kunskaper om epigenetik. Ett exempel på detta är att vi nu fått en större molekylärbiologisk förståelse för hur vi själva kan påverka våra liv, t ex hur en sund livsföring gagnar vår hälsa. Detta kan sammanfattas som ”allt är inte skrivet i sten”; våra gener är inte vårt öde.
– Det är viktigt att lärare inom biologi följer med i den vetenskapliga forskningen och inkluderar den i sin undervisning, särskilt när vetenskapliga rön påverkar samhället och vår vardag. Eftersom elever i sociala medier möter epigenetiken och tillämpningar relaterade till den som hälsa, mat och träning finns ett behov av att öka elevernas kunskaper om epigenetik, säger Birgitta Mc Ewen, docent och lektor vid Röda Korsets Högskola.
Kunskaper inom sex olika naturvetenskapliga områden och fem med anknytning till ett samhällsperspektiv
Trots denna nya viktiga kunskap om epigenetik och dess konsekvenser, är epigenetik inte en del av genetikundervisningen, knappast i något land. För att ge stöd vid införandet av epigenetik i undervisningen, har en studie genomförts där en expertpanel svarat på frågor om vad som bör ingå i en ”epigenetic literacy”, dvs en ”epigenetisk allmänbildning”. Detta uttryck syftar dels på vad en medborgare bör veta om epigenetik, dels på vad elever som ämnar studera naturvetenskap på högskolan bör veta. Studien genomfördes som en Delfi-studie, där 41 experter över hela världen, med kunskaper inom olika områden av epigenetik, deltog. Resultatet blev att man förordade kunskaper inom sex olika naturvetenskapliga områden och fem med anknytning till ett samhällsperspektiv.
Dessa är för det naturvetenskapliga området:
1) Epigenetik som en metafor [Epigenetics as a metaphor]
2) Epigenetik kopplar samman natur med mänsklig aktivitet [Epigenetics connecting nature with nurture]
3) Epigenetik som en dynamisk process [Epigenetics as a dynamic process]
4) Epigenetiska mekanismer [Epigenetic mechanisms]
5) Epigenetik och nedärvning [Epigenetics and inheritance]
6) Epigenetikens förutsättningar [Epigenetics and nature of science]
För det samhällsvetenskapliga området tog experterna fram följande områden:
1) Epigenetik och livsstil [Epigenetics and lifestyle]
2) Epigenetik och sjukdomar [Epigenetics and diseases]
3) Epigenetik och etiken [Epigenetics and ethics]
4) Epigenetik och policy [Epigenetics and policies]
5) Epigenetik och forensiska undersökningar [Epigenetics and forensics]
Mer information
Studien är publicerad i den ansedda tidskriften Journal of Research in Science Teaching [JRST] och ingår i ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet, Epigenetik som allmänbildning och del av skolans biologiundervisning. Författare till studien är Niklas Gericke och Birgitta Mc Ewen.
