Tilda Holmström har genomfört två utlandsstudier i Tanzania. Första gången var under kursen Kvinnor och barns hälsa i termin 4, då hon reste till Machame vid Kilimanjaro för fyra veckors verksamhetsförlagd utbildning. Under termin 5 återvände hon till Tanzania för två veckors fältstudie inom den valbara kursen Global nursing, denna gång var hon på Kolandoto Hospital i Shinyanga.
”Jag har lärt mig att god vård kan se ut på många olika sätt och att det är viktigt att vara nyfiken och öppen för andra människors perspektiv och erfarenheter.”
Hur kom det sig att du började på sjuksköterskeprogrammet?
Redan efter studenten visste jag att jag ville arbeta som sjuksköterska. Efter att ha arbetat som personlig assistent åt ett prematurfött barn fick jag en inblick i yrket och kände att det var rätt väg för mig. Däremot skulle det dröja ytterligare åtta år innan jag faktiskt började studera. När jag var 20 år blev jag antagen till Röda Korsets Högskola, men valde att tacka nej eftersom jag ville resa och skaffa mig mer arbetslivserfarenhet först. Redan då hade jag siktet inställt på kursen Kvinnor och barns hälsa, och min dröm var att en dag få genomföra utlandsstudier i Tanzania.
Idag är jag 28 år gammal och har endast en termin kvar på sjuksköterskeprogrammet och jag har hunnit genomföra två utlandsstudier i Tanzania under min tid på Röda Korsets Högskola.
Varför valde du att studera utomlands?
För mig har det länge varit en dröm att få genomföra verksamhetsförlagd utbildning, VFU och fältstudier i ett annat land, särskilt i Tanzania. Min ambition är att i framtiden arbeta för organisationer som Läkare utan gränser eller Röda Korset. Därför ville jag redan under utbildningen få erfarenhet av och kunskap om hur sjukvård bedrivs i ett land utanför Sverige och EU. Jag tror också det är bra inför framtida arbete även i Sverige eftersom vi kommer möta patienter från andra kulturer och bakgrunder även här.
Kan du berätta lite om din VFU/fältstudie i Machame och Kolandoto?
Mina två resor till Tanzania skiljde sig åt på många sätt. Machame ligger nära Kilimanjaro och den större staden Moshi, som är ett populärt turistmål för safariresor och bergsvandringar. Här bodde man relativt nära turismen. Kolandoto ligger närmare Victoriasjön och betydligt längre från större städer och turistområden. Där upplevde jag att jag fick en mer autentisk bild av hur det är att leva och arbeta i Tanzania.
Machame
Eftersom det var min första resa till Tanzania upplevde jag till en början en viss kulturchock. Även om jag hade rest mycket tidigare var det första gången jag befann mig i Östafrika, och mycket skiljer sig från livet hemma i Europa. Jag och min kurskamrat Linn bodde inom sjukhusområdet tillsammans med två läkare från Nederländerna. Vi blev varmt välkomnade av personalen, bland annat av Florence som var ansvarig sjuksköterska på plats.
Min tid i Machame var fantastisk. Jag blev berörd av den värme, gemenskap och omtanke som präglade både arbetsplatsen och människorna där. Under kursen fokuserade jag främst på förlossningsavdelningen och barnavdelningen.
Kolandoto
Fem månader efter min första resa återvände jag till Tanzania, denna gång till Kolandoto inom ramen för kursen Global nursing. Jag är mycket tacksam över att ha fått möjlighet att resa till Tanzania två gånger och få uppleva två helt olika delar av landet. Kolandoto är en liten by långt från turism och större städer. Här upplevde jag verkligen hur det är att leva och arbeta i Tanzania utanför turistområdena. Under vistelsen genomförde jag min fältstudie med titeln ”The Role of Non-Verbal Communication in Children's Healthcare from a Global Nursing Perspective” Mitt fokus låg bland annat på barn med malnutrition, vilket innebar att jag tillbringade mycket tid på barnavdelningen.
Har du några andra exempel på praktiska moment ni fick genomföra?
Machame
I Machame spenderade jag mycket tid på förlossningsavdelningen, eftersom jag tyckte att arbetet där var väldigt intressant. Jag fick handledning av en sjuksköterska vid namn Isadory, som lärde mig mycket. Jag fick vara med och undersöka kvinnor inför förlossningar, delta under själva födseln under handledning, klippa navelsträngen samt assistera vid framfödandet av moderkakan. Jag deltog även vid kejsarsnitt och andra operationer. Dessutom fick jag följa med till deras motsvarighet till Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH och vara med när vård gavs i patienternas hem. Jag tillbringade också en dag på barnavårdscentralen där jag gav vaccinationer till små barn.
Kolandoto
I Kolandoto låg mitt huvudsakliga fokus på att observera verksamheten och samla material till min fältstudie. Samtidigt spenderade jag mycket tid på barnavdelningen, där många av patienterna behandlades för malnutrition.
Jag lärde känna både sjuksköterskorna och barnen på avdelningen, vilket gjorde vistelsen mycket givande. Även här fick jag närvara vid kejsarsnitt och andra operationer samt besöka barnavårdscentral och mödravårdscentral där jag deltog vid vaccinationer och preventivmedelsrådgivning.
Väl på plats, hur kunde en vanlig dag se ut?
På båda platserna började dagen med morgonbön i sjukhuskyrkan. Det var en fin stund fylld av sång och gemenskap. Därefter gick vi till sjukhuset där vi tillbringade större delen av dagen. I Machame umgicks vi ofta med läkarstudenter från Nederländerna, lagade mat tillsammans på kvällarna och besökte den närliggande staden Moshi. På helgerna gjorde vi utflykter till vattenfall, vandringsleder och åkte på safari.
I Kolandoto var vi endast två svenska studenter på plats. Där fanns färre aktiviteter utanför sjukhuset, men vi promenerade mycket i området, åt lokal mat och besökte närliggande byar med tuk-tuk.
Hur var det att bo i Machame och Kolandoto?
I Machame bodde vi inom sjukhusområdet tillsammans med internationella studenter. Området ligger vackert beläget vid Kilimanjaros bergsområde och erbjuder många möjligheter till vandring och utflykter. Närheten till Moshi gjorde det enkelt att ta del av restauranger och turistaktiviteter.
I Kolandoto bodde vi i ett enkelt men trivsamt hus strax utanför sjukhusområdet. Där var tempot lugnare och fokus låg främst på sjukhusarbetet och fältstudierna. Samtidigt gav det en unik möjlighet att komma närmare lokalbefolkningen och vardagslivet i Tanzania.
Vad var mest inspirerande? Vad har du lärt dig?
Det som inspirerade mig mest var att se hur vårdpersonalen kunde ge god vård trots begränsade resurser. Både Machame och Kolandoto var så kallade low-resource facilities, men personalen arbetade kreativt, effektivt och med stort engagemang för patienterna.
Utlandsstudierna har lärt mig mycket, både professionellt och personligt. Även om sjukvården i Tanzania på många sätt skiljer sig från den svenska finns det också många likheter. Men framför allt har jag lärt mig vikten av kulturell förståelse. Vi bär alla på föreställningar om hur sjukvård bör bedrivas, men dessa behöver ibland utmanas. Det är så lätt att utgå från att västerländsk sjukvård alltid är bäst, men verkligheten är mer komplex än så. Det finns mycket att lära av andra länders arbetssätt, erfarenheter och kulturer.
Som framtida sjuksköterska kommer jag att möta patienter med olika bakgrunder och livsvillkor. Därför är det viktigt att arbeta personcentrerat, vara öppen för andra perspektiv och se hela människan bakom patienten!
Vilka var de största skillnaderna som du upplevde mot att jobba med vård i Sverige?
Den största skillnaden var resursbristen. På flera avdelningar saknades material och utrustning som vi i Sverige tar för givet. Hela tiden letade man efter material och när det inte fanns fick man lösa det på andra sätt. Samtidigt blev jag imponerad av hur vårdpersonalen lyckades ge god vård trots begränsade resurser. De var väldigt kreativa och lösningsorienterade.
En annan skillnad var att patienternas sociala förutsättningar påverkade vården i mycket större utsträckning. Jag minns särskilt en 27-årig kvinna som vi besökte genom sjukhusets motsvarighet till ASIH. Hon bodde i en enkel lerhydda och hade fått ett svårt epilepsianfall två år tidigare. Under sjukhusvistelsen hade hennes omvårdnad blivit bristfällig och hon utvecklade svåra trycksår, vilket gjorde att hon inte längre kunde gå. Det blev en stark påminnelse om hur avgörande god omvårdnad är och hur stora konsekvenser det kan få när resurserna inte räcker till.
Vilken var den största utmaningen?
Den största utmaningen var att se situationer där man visste vad som behövde göras, men där resurserna inte alltid fanns tillgängliga.
Ett minne som stannat kvar var när jag närvarade vid ett kejsarsnitt där barnet hade fastnat eftersom det var så stort. När barnet till slut föddes andades det inte och behövde omedelbar hjälp. Vi flyttade barnet till akutbarnbordet, men det rådde personalbrist och flera hjälpmedel saknades. Syrgasanläggningen fungerade inte och narkosläkaren bad mig leta efter en penna som han sedan använde för att provisoriskt laga utrustningen. Efter en mycket dramatisk stund fick vi igång barnets andning. Situationen visade både de utmaningar som finns inom vården i resurssvaga miljöer och den otroliga problemlösningsförmåga som personalen besitter.
Det var även utmanande i Kolandoto och se så många barn med malnutration och känslan av hjälplöshet och en stark vilja att göra mer.
Vad tar du främst med dig från din VFU/fältstudie i Tanzania?
Jag tror att det jag främst tar med mig är alla människor jag mött. Både patienter, deras familjer och vårdpersonalen. Jag blev väldigt inspirerad av hur mycket värme, omtanke och kreativitet som fanns trots att resurserna ibland var begränsade. Utlandsstudierna har också gjort mig mer medveten om mina egna föreställningar och fördomar. Jag har lärt mig att god vård kan se ut på många olika sätt och att det är viktigt att vara nyfiken och öppen för andra människors perspektiv och erfarenheter.
Har du några tips till någon som funderar på att åka iväg för utlandsstudier?
Våga åka! Det kan kännas läskigt att lämna det som är tryggt och bekant, men man växer enormt mycket både som person och som blivande sjuksköterska. Försök att vara nyfiken, öppen och ta vara på alla möjligheter som dyker upp. Man lär sig inte bara om sjukvård utan också om sig själv, andra människor och världen runt omkring. För mig är det utan tvekan några av de mest givande erfarenheterna under hela utbildningen och minnen jag tar med mig för livet!
Namn: Tilda Holmström
Ålder: 28 år
Gör (nu): Studerar i termin 6 hösten 2026, vid sidan av studierna arbetar Tilda som omvårdnadsassistent på Neonatal avdelningen vid Danderyds sjukhus.
