Psykosociala interventioner för patienter med hjärtsvikt

Kronisk hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som drabbar 1–2 procent av befolkningen men förekomsten ökar med stigande ålder och hos personer äldre än 70 år är mer än 10 procent drabbade. Tillståndet påverkar inte bara fysiskt utan även patientens livskvalitet försämras. En ny metaöversikt av studier om hjärtsvikt visar att psykosociala interventioner kan minska depression och ge förbättrad livskvalitet.

Att leva med hjärtsvikt påverkar flera dimensioner av personens liv

– Att leva med hjärtsvikt påverkar flera dimensioner av personens liv, inte bara den fysiska utan även deras känslomässiga, sociala och existentiella dimensioner. Tillståndet medför att människor behöver anpassa sig till en ny livssituation genom att anta copingstrategier. Det är vanligt med depression och ångest vilket kan öka risken för högre dödlighet. Dessutom minskar livskvaliteten, förklarar Catarina Nahlén Bose, lektor vid Hälsovetenskapliga institutionen vid Röda Korsets Högskola.

– European Society of Cardiology har utarbetat riktlinjer för behandling av hjärtsvikt. Men trots den psykologiska påverkan som många patienter med hjärtsvikt upplever, så saknar de senaste riktlinjerna för hjärtsvikt rekommendationer för psykosociala interventioner, troligen för att bevisen inte är konsekventa eller tillräckliga. Syftet med studien har varit att sammanställa resultatet av systematiska översikter och metaanalyser av psykosociala interventioner vid hjärtsvikt för få en samlad bild av de forskningsresultat som finns på området, säger Catarina Nahlén Bose.

Sökningar gjordes i PubMed, PsychInfo, Cinahl och Cochrane Library och totalt screenades 259 studier. I metaöversikten inkluderades sju systematiska översikter och metaanalyser som sammantaget innehöll 67 originalstudier. De utfallsmått som analyserades var depression, ångest, livskvalitet, återinläggning på sjukhus, dödlighet, egenvård och fysisk kapacitet.

Effekten av psykosociala interventioner vid kronisk hjärtsvikt

– Denna studie verkar vara den första metaöversikten om effekten av psykosociala interventioner vid kronisk hjärtsvikt. Studien identifierar luckor i de forskningsresultat som finns idag utifrån vad som behöver utforskas ytterligare, såsom boostersessioner för att vidmakthålla effekten, längre uppföljningstid för utvärdering och inkorporering av kliniska utfallsmått och mått på stressprocesser. Resultaten visar att psykosociala interventioner kan minska depression och ångest och ge förbättrad livskvalitet men resultaten är till viss del inkonsekventa och stödet för långtidseffekterna, när de mättes, var få, säger Catarina Nahlén Bose.

Artikeln är publicerad i ett specialnummer som handlar om att utforska gränssnittet mellan hjärna och hjärta.

Mer information

• Läs studien i sin helhet

Kontakt