Välkommen på en föreläsning och samtal på ForskarFredag på Röda Korsets Högskola fredag den 25 september kl. 10.00. Vår forskare Maria Niinimaa, adjunkt och doktorand, presenterar sin forskning om existentiell ensamhet hos ungdomar, med särskilt fokus på unga som upplever psykisk ohälsa och substansbruk. Lektor Nina Gårevik berättar om sin forskning som handlar om hur unga själva beskriver psykiskt lidande och sina behov av stöd.
Tid och plats
- Fredag 25 september kl. 10.00-11.00
- Sal T51 på plan 5, Röda Korsets Högskola, Hälsovägen 11C, Campus Flemingsberg
Anmälan
- Målgrupp: evenemanget riktar sig till gymnasielever.
- Skicka en e-post till kommunikation@rkh.se för anmälan till evenemanget "ForskarFredag: Ungas hälsa och välbefinnande i fokus – att forska om existentiell ensamhet hos ungdomar skapar engagemang och kunskap"
Om Maria Niinimaa
Maria Niinimaa är specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och distriktssköterska samt har en masterexamen i pedagogik. Hon har cirka 15 års klinisk erfarenhet från hälso- och sjukvården, främst inom ätstörningsvård och barn- och ungdomspsykiatri. Hon arbetar som högskoleadjunkt på Röda Korsets högskola samt är doktorand vid Högskolan Kristianstad.
Maria Niinimaa är doktorand inom forskningsprojektet "Att möta existentiell ensamhet under ungdomstiden". Projektets övergripande mål är att främja ungdomars psykiska och existentiella hälsa genom att bidra med kunskap om hur existentiell ensamhet kan upptäckas, förstås och bemötas. Hennes doktorandprojekt fokuserar på existentiell ensamhet hos ungdomar, med särskilt fokus på unga som upplever psykisk ohälsa och substansbruk. Existentiell ensamhet beskrivs som en djup känsla av att vara avskild från andra människor och från världen omkring sig, ofta förknippad med lidande och upplevelser av att inte bli förstådd.
Forskningsprojektet undersöker både förekomsten av ensamhet bland ungdomar och hur ensamhet samvarierar med faktorer som psykisk hälsa, substansbruk och socioekonomiska förhållanden. Genom intervjustudier utforskas även ungdomars egna erfarenheter av existentiell ensamhet samt vilket stöd de upplever som hjälpsamt. Målet är att bidra med ny kunskap som kan stärka vårdens, skolans och andra verksamheters möjligheter att uppmärksamma och bemöta existentiell ensamhet hos ungdomar och därigenom främja psykisk hälsa samt förebygga psykisk ohälsa. Detta är särskilt viktigt eftersom ensamhet ibland kan ta sig uttryck i psykiska och fysiska besvär, samtidigt som de bakomliggande existentiella orsakerna kan vara svåra att upptäcka, tolka och förstå. Ökad kunskap om existentiell ensamhet kan bidra till att unga personer bemöts utifrån sina faktiska behov och livssituationer, snarare än att deras upplevelser enbart tolkas som symtom på sjukdom.
Om Nina Gårevik
Nina Gåreviks senaste forskningsstudie handlar om hur unga själva beskriver psykiskt lidande och sina behov av stöd genomförd i samarbete med Bris (Barnens rätt i samhället) undersöks hur unga som själva beskriver svårigheter i vardagen berättar om utmaningar som påverkar deras psykiska hälsa. Resultaten från studien visar att psykiskt lidande är nära förknippat med ungas sociala sammanhang och livssituation.
Studien bygger på 137 anonymiserade chatt- och sms-kontakter till Bris och visar att många unga upplever ensamhet, höga krav i skolan och bristande stöd från vuxna. Diagnoser som ADHD användes ofta som ett sätt att förstå och kommunicera svårigheter, men resultaten visar att psykisk ohälsa också är nära kopplad till ungas sociala relationer och livsvillkor
För sjuksköterskor och andra yrkesverksamma inom psykisk hälsa understryker resultaten betydelsen av att lyssna till ungas egna berättelser samt att stödja deras delaktighet, självbestämmande och möjligheter att skapa mening. Studien visar på vikten av att lyssna till ungas egna berättelser och att erbjuda stöd som utgår från deras erfarenheter och behov.
Mer information
Evenemanget är en del av ForskarFredag, European Researchers’ Night, som arrangeras runt om i Europa. Det är en årlig vetenskapsfestival som ska göra forskning mer tillgänglig och skapa möten mellan forskare och allmänheten, särskilt barn och unga.
