Upplevelser efter flykt i ny rapport

Kvalitativ forskning som beskriver upplevelser bland flyktingar som identifierar sig som HBTQ+

I många länder utsätts personer med sexuella orienteringar, könsidentiteter och/eller könsuttryck som inte enbart är heterosexuella cispersoner för strukturellt förtryck, hot och våld. Ibland söker de skydd i andra länder, så som Sverige. Inom forskningsprojektet En tryggare framtid har en litteraturstudie genomförts som nu är publicerad i en vetenskaplig tidskrift. I studien sammanställdes kvalitativ forskning som beskriver upplevelser bland flyktingar som identifierar sig som HBTQ+. Översikten fokuserade på upplevelser efter att personerna anlänt till ett värdland, så som Sverige. Rapporter eftersöktes i vetenskapliga databaser och via referenslistor för att hitta passande rapporter. Totalt genomsöktes över 21 000 rapporter och tillslut inkluderades 29 som analyserades. Studierna baserades på intervjuer och diskussioner med flyktingar. Förutom att granska metoden så genomfördes en analys där övergripande teman och kategorier identifierades.

- Vi såg ett behov av en sådan här översikt för att sammanställa den forskning som redan finns om flyktingar som identifierar sig som HBTQ+. Studierna vi hittade hade generellt god kvalitet, men de länder där de genomförts är begränsade. Med tanke på hur många rapporter vi genomsökte är det slående hur lite forskning som verkar finnas om dessa personers hälsa och livssituation. Det säger Tommy Carlsson, som är docent vid Röda Korsets Högskola och projektledare.

Samarbete mellan forskare och kliniskt verksamma psykologer

Under analysen samarbetade forskare med kliniskt verksamma psykologer för att granska rapporterna från flera perspektiv. De kliniskt verksamma bidrog med värdefulla diskussioner och kunde dra paralleller med deras yrkesverksamma bakgrund. Samverkan var en viktig del för att nå relevanta resultat och slutsatser. En av de som samarbetade i analysen var Anna Eldebo, som är psykolog och medlem i gruppen för samverkansforskning.

- Den forskning vi har tagit del av synliggör och ökar förståelsen för det vi ofta ser när vi möter denna målgrupp i vården. Till följd av våld, förtryck och att kanske ha blivit förskjuten eller bestraffad både av samhället, sociala sammanhang eller familj värjer sig många för att berätta om sig själva och det en har varit med om, vilket medför ökad risk för ensamhet och psykisk ohälsa. Förtryck och utsatthet är förekommande även i värdlandet, vilket försvårar att skapa sociala nätverk. Det är viktigt att vi i vården ökar vår kunskap och beredskap så att vi kan ställa frågor och agera på ett sådant sätt att dessa personer får rätt vård och stöd.

Två övergripande teman i översikten

I översikten hittades två övergripande teman som illustrerar flyktingarnas erfarenheter. Det ena temat tar upp psykologisk ohälsa och utmaningar under en situation då de försöker leva och överleva i värdlandet. Personerna upplevde flera psykologiska reaktioner och uttryck som följd av deras situation, så som rädsla, ensamhet och skam. Samtidigt konfronterades de av många händelser av strukturellt förtryck, marginalisering, diskriminering och våld. Asylprocessen beskrevs som särskilt svår, då personerna behövde återberätta traumatiska händelser samt övertyga myndigheter om deras identitet och bakgrund. Deras livssituation kantades dessutom av flera praktiska utmaningar. Bland annat innefattade det svårigheter att hitta en trygg och stabil bostad, att inte kunna upprätthålla en tillräcklig inkomst, och att inte ha tillgång till tillräcklig hälso- och sjukvård.

- Den utsatthet som personer som identifierar sig som HBTQ+ och har en flyktingbakgrund lever i var tydlig i artiklarna vi läste för denna översikt. Många mår dåligt på grund av traumatiska erfarenheter i ursprungslandet men de mår även dåligt på grund av deras situation i det nya landet. Detta har också tidigare forskning bland flyktingar och asylsökande visat. Flyktingar och asylsökande som identifierar sig som HBTQ+ utsätts dels för rasism i värdlandet men de utsätts också för till exempel homo- eller transfobi i olika sammanhang och av andra migranter, t.ex. på asylboenden, vilket ytterligare ökar otryggheten och känslan av ensamhet. Detta är viktigt att lyfta fram, säger Maria Gottvall, som är forskare vid Röda Korsets Högskola och arbetar i projektet.

Ett annat tema handlade om självacceptans, stöd och styrka i ett land med nya möjligheter. Flyktingarna beskrev att de uppskattade möjligheten att leva ett autentiskt liv i det nya landet. Socialt stöd, i synnerhet mellan andra flyktingar som också identifierar sig som HBTQ+, var särskilt uppskattat och främjande deras hälsa och styrka. Även tro, hopp och religion kunde stärka flyktingarna. Professionellt stöd var också uppskattat, även om det inte beskrevs lika mycket som det informella stödet.

Viktigt med socialt stöd

- Det är väldigt intressant och viktigt att så många olika typer av stödfunktioner beskrevs som betydelsefulla för flyktingarna. Vi kunde se en stor motståndskraft och styrka bland dem. Att socialt stöd rapporterades som särskilt efterfrågat och viktigt är något som vi forskare behöver ta ställning till framöver. Det talar för att mer forskning behövs som undersöker på vilket sätt och i vilka format som kamratstöd skulle kunna vara främjande för flyktingarnas mentala hälsa och välbefinnande, säger Tommy Carlsson.

Studien har titeln Post-migration psychosocial experiences and challenges amongst LGBTQ+ forced migrants: A meta-synthesis of qualitative reports och är publicerad i Journal of Advanced Nursing. Författare är Maria Gottvall, Calle Brunell, Anna Eldebo, Frida Johansson Metso, Maria Jirwe, och Tommy Carlsson.

Mer information

Du kan läsa studien här: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jan.15480

---

I studien definieras HBTQ+ som homosexuell, bisexuell, transperson, queer, och/eller andra sexuella orienteringar, könsidentiteter och könsuttryck där personen inte enbart identifierar sig som heterosexuell cisperson.