Flyktingar som är gay, homosexuella och bisexuella män behöver tryggt och bekräftade stöd

Dela: Dela på Facebook Dela på LinkedIn Dela på Twitter

En nyligen publicerad studie belyser erfarenheterna hos flyktingar med normöverskridande sexuella läggningar, i deras sökande efter stöd i Sverige. Studien är en del av forskningsprojektet En tryggare framtid. Den visar de många utmaningar männen står inför, och understryker vikten av bekräftande och stödjande sammanhang. Studiedeltagarna betonade betydelsen av socialt stöd och stöd från hälso- och sjukvården. Ensamhet är ett tungt problem, och kamratstöd är mycket uppskattat.

Illustration av en person som går på en väg med en regnbåge i bakgrunden

Studien genomfördes av ett team av forskare och personer med egen erfarenhet av att komma till Sverige som flykting. Forskarna genomförde intervjuer med män som anlänt till Sverige som flykting. Intervjuerna analyserades i samarbete med representanter med egen erfarenhet som flykting. Det gav forskarna en möjlighet att se det insamlade materialet genom flera perspektiv och baserat på levd erfarenhet.

De som deltog i denna studie identifierade sig som homosexuella, gay, och bisexuella män.

Studien ger en djupare förståelse för behovet av stöd från såväl sociala kontakter som hälso- och sjukvården. Studien visar att flyktingar kan stå inför en hård och ibland farlig verklighet efter att ha anlänt till Sverige. Att vara både flykting och ha en normöverskridande sexuell läggning innebar en risk för exploatering och en osäker boendesituation. Detta kunde vara baserat på flera sammanvävda grunder för diskriminering och förtryck. Deltagarna mötte både rasism och homofobi i samhället. Ibland hade dessa händelser varit våldsamma och skrämmande. Ett stort problem som flera deltagare beskrev var ensamhet, under tiden som de försökte anpassa sig till ett nytt och främmande samhälle.

Ensamhet hade en stor inverkan på deltagarnas hälsa och välbefinnande. Vi ser en risk för marginalisering och utanförskap  baserat på att de tillhör flera minoritetsgrupper samtidigt. Inom detta ramverk verkar både rasism och homofobi spela centrala roller, säger Tommy Carlsson, docent och projektledare.

Socialt stöd från personer som accepterade och bekräftade dem var mycket uppskattat. Stöd mellan kamrater som delade liknande erfarenheter och omständigheter var särskilt värdefullt. Aktiviteter genom olika organisationer innebar en möjlighet att forma djupa och meningsfulla relationer med vänner och utvald familj. Att delta i aktiviteterna lindrade mentala ohälsa och förbättrade deras sömn. Men några deltagare kände sig exkluderade från vissa sociala sammanhang och hade en del negativa upplevelser relaterade till socialt stöd. Detta uppmärksammar behovet av mer forskning som utvärderar effekterna av kamratstöd och utforskar lämpliga sätt att erbjuda kamratstöd. Som svar på denna kunskapslucka kommer forskarteamet bakom denna studie att fortsätta med att utveckla en kamratstödsintervention.

När jag kom till Sverige som flykting var socialt stöd avgörande för mitt välbefinnande. När jag kom kände jag ingen och visste inte vart jag skulle gå. Jag fann socialt stöd bland vänner och genom organisationer. Detta stöd gav mig en plats där jag kände mig avslappnad. Jag kände tillhörighet och bekräftelse. Som expert med egen erfarenhet ser jag fram emot vår stödintervention som vi kommer att utveckla. Vi kommer att fortsätta med att forska och utvärdera den framåt sett, säger en av de flyktingar som samarbetat med forskarna i projektet.

Deltagarna i studien uppmärksammade utmaningar att få tillgång till adekvat hälso- och sjukvård. Systemet upplevdes komplext och det hade varit svårt att boka tid hos hälso- och sjukvårdspersonal. Flyktingarna kände sig också tveksamma till att söka sig till hälso- och sjukvården eftersom de var rädda för att personalen skulle rapportera dem till myndigheter. Att bemötas med ett respektfullt och bekräftande stöd från hälso- och sjukvårdspersonal betonades. Deltagarna behövde ett vänligt och öppensinnat bemötande från personalen. Tyvärr hade dock vissa deltagare upplevt ouppmärksamhet, brist på kunskap och rasistiska beteenden bland personal. Sammantaget pekar dessa resultat på behovet av ytterligare förbättringar i tillgången och kvaliteten av hälso- och sjukvården.

Det är hemskt att människor undviker att söka den vård de behöver på grund av rädsla. Som hälso- och sjukvårdspersonal har vi en viktig roll i att bygga förtroende och bekräfta dessa patienter när de söker vård. Det handlar om att erbjuda jämlik vård. Ingen ska behöva möta homofobi eller rasism i vården, säger Maria Gottvall, lektor och forskare i projektet.

Artikeln med titeln "Desiring support on a winding road with challenging intersections: Social and professional support for sexual minority forced migrant men," är publicerade i Journal of Advanced Nursing.

För att läsa artikeln, klicka här.

Projektet En tryggare framtid finansieras av Forte. I projektet utforskas hur stöd, utbildning och stöd bör utformas för att möta behoven bland flyktingar som identifierar sig som HBTQ+.

Inom projektet appliceras en bred definition av HBTQ+, som är en förkortning av homosexuell, bisexuell, transperson och queer. Det innefattar också andra normöverskridande sexuella läggningar, kärleksrelationer, könsidentiteter och könsuttryck.

Tommy Carlsson

Hälsovetenskapliga institutionen

Tommy Carlsson

Docent, lektor

Visa andra kontaktvägar
Maria Gottvall

Hälsovetenskapliga institutionen

Maria Gottvall

PhD, lektor

Visa andra kontaktvägar