Metod ger förståelse och ökad förmåga att hantera stress

Forskning har visat att många patienter som har kronisk hjärtsvikt lider av depression och ångest och upplever sämre livskvalitet. En studie av en metod som fokuserar på psykosocial hälsa för personer som lever med kronisk hjärtsvikt visar att det var givande men visar också på en komplexitet.

Kronisk hjärtsvikt påverkar fysisk och mental hälsa

Kronisk hjärtsvikt är ett vanligt och allvarligt tillstånd som ofta leder till vård på sjukhus och som inte bara påverkar den fysiska hälsan utan även den mentala hälsan. Därför har olika psykosociala metoder utvecklats för att ge ökat stöd.

– En av dessa metoder, Coping Effectiveness Training (CET), lär ut copingstrategier som kan användas för att hantera påfrestningar i det dagliga livet som hjärtsvikt kan medföra och ge möjlighet till interaktion med andra människor som har kronisk hjärtsvikt för att förbättra den egna bedömningen av stress och förmågan att hantera stress. Syftet med denna studie har varit att studera upplevelsen av att delta i CET för patienter med hjärtsvikt för att få mer djupgående information som sedan kan tas i beaktande vid vidareutveckling av ett psykosocialt program, berättar Catarina Nahlén Bose, lektor vid Röda Korsets Högskola och en av de ansvariga forskarna i studien.

Sammanlagt har elva patienter intervjuats ett år efter att de genomgått programmet.

Utmanande att möta andra men positivt att dela erfarenheter

– Studien visar att patienterna tycker att metoden var givande. Samtidigt som det är utmanande att möta andra människor med hjärtsvikt är det också positivt att kunna dela erfarenheter med andra som har samma livssituation. Det väckte också existentiella reflektioner. En del deltagare menade att de genom metoden fick förbättrade förutsättningar att hantera stress och leva med hjärtsvikt då de lärt sig olika copingstrategier. Det fanns också deltagare som tyckte att metoden inte var relevant för dem då de inte upplevde besvär som påverkade livet negativt eller att de förminskade sin hjärtsvikt, säger Catarina Nahlén Bose.

För att fortsätta utveckla psykosociala program för personer med kronisk hjärtsvikt kan det vara värdefullt att ta med existentiella frågor, ha uppföljningsträffar och anpassa innehållet tillsammans med målgruppen, det vill säga personerna som programmet riktar sig till.

Mer information

Läs studien i sin helhet:

• Experiences of a psychosocial intervention for patients with heart failure at one year after completion: A reflexive thematic analysis 

Kontakt