Barn kan visa vad de tycker utan att behöva förklara varför
Forskning om små barn bygger ofta på föräldrars eller vårdpersonals beskrivningar av barnens behov och upplevelser. Men vuxnas perspektiv överensstämmer inte alltid med barnens egna. I studien undersökte forskarna möjligheterna att använda Q-metodologi med barn mellan tre och fem år. Barnen fick rangordna 25 bildförsedda påståenden utifrån vad de tyckte var mer eller mindre viktigt.
– En viktig fördel är att barnen inte behöver kunna formulera långa muntliga svar för att visa vad de tycker. Genom att placera korten kan de uttrycka sina preferenser både verbalt och icke-verbalt, säger Merja Hietanen, doktorand vid KTH och Röda Korsets Högskola och försteförfattare till studien.
Barnen som fullföljde studien deltog aktivt i rangordningen genom att exempelvis peka, flytta kort och bekräfta sina val. Däremot hade de ofta svårt att förklara varför de hade gjort sina val.
Vuxnas perspektiv kan skilja sig från barnens
Även föräldrar och hälso- och sjukvårdspersonal deltog i studien och fick rangordna påståendena utifrån hur de trodde att barn skulle vilja vara delaktiga i vårdsituationer. Föräldrar kunde bidra med förklaringar till barnens val utifrån tidigare erfarenheter. Samtidigt visade intervjuerna att vuxna ibland utgick från sina egna uppfattningar om hur barn bör agera och vilka beslut de bör få vara delaktiga i.
– Det visar varför det är viktigt att inte enbart fråga vuxna när vi vill förstå vad barn själva tycker. Föräldrar och vårdpersonal kan ge viktig kontext, men deras uppfattningar kan inte ersätta barnens egna röster, säger Catarina Nahlén Bose, docent vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna bakom studien.
Metoden behöver anpassas efter barnets ålder
Av de 17 barn som samtyckte till att delta genomförde 12 hela studien. De fem barn som inte fullföljde tappade koncentrationen eller började leka. Ingen av de tre treåringarna slutförde rangordningen, vilket kan bero på tidpunkten på dagen, det abstrakta ämnet eller barnens utvecklingsnivå.
Studien visar att Q-metodologi kan ge förskolebarn möjlighet att uttrycka sina preferenser även när de inte kan förklara resonemanget bakom sina val. Den visuella och praktiska metoden kan också bidra till att minska maktskillnaden mellan den vuxna forskaren och barnet.
– Att utveckla metoder som inkluderar små barn direkt i forskning är viktigt för att bättre förstå deras behov och erfarenheter och för att stärka deras möjlighet att vara aktiva deltagare i frågor som berör dem. Vi menar att metoden är lämplig för fyraåringar och potentiellt även för treåringar, förutsatt att ämne, tidpunkt och genomförande anpassas efter barnens förutsättningar, säger Merja Hietanen.
Barn som aktiva deltagare i forskning
Studien har genomförts av forskare vid KTH och Röda Korsets Högskola. Artikeln Q-methodology with pre-school-aged children: practical challenges and emerging opportunities är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Quality & Quantity.
Mer information
Merja Hietanen, Maksims Kornevs, Catarina Nahlén Bose, Jayanth Raghothama och Sebastiaan Meijer: Q-methodology with pre-school-aged children: practical challenges and emerging opportunities. Quality & Quantity (2026). DOI: 10.1007/s11135-026-03025-0.
