Fram tills i mars i år kunde asylsökande välja mellan att själva ordna sitt boende, allra oftast hos vänner eller familj, eller att låta sig placeras av Migrationsverket på något av myndighetens egna boende. De flesta, ungefär 65 procent, valde då att ordna sitt eget boende. I en ny studie gjorda av forskare på Röda Korsets Högskola, som bygger på registerdata över samtliga vuxna asylsökande som beviljades uppehållstillstånd mellan 2010 och 2012, analyserades sambandet mellan boendeform under asylprocessen och förskrivning av antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel.
– Resultatet visade att de som bott på anläggningsboende under asylprocessen hade ett litet högre uttag av antidepressiva och ångestdämpande mediciner jämfört med de som bott i eget boende, säger Charlotta van Eggermont Arwidson.
Negativ påverkan på psykiska hälsan
Deltagarna följdes under fem år efter att ha beviljats flyktingstatus och skillnaden i uttag bestod över tid. Gruppen som bott på asylboende hade också fler vårdbesök för vanliga psykiatriska sjukdomar under uppföljningsperioden.
– Vi tolkar det som att det är sämre för den psykiska hälsan att bo på anläggningsboende än i eget boende – och att det verkar kunna få långsiktiga konsekvenser, säger Charlotta.
Varför det är så finns inget tydligt svar på. Den psykiska hälsan påverkas av ett samspel av flera faktorer, men resultatet pekar mot att boendesituationen i kollektiva anläggningsboenden verkar spela en central negativ roll. En alternativ förklaring kan vara att eget boende i högre grad möjliggör tillgång till socialt stöd och ökad delaktighet i samhället i stort – faktorer som välkända skyddsfaktorer mot psykisk ohälsa.
– Vi tror ändå att det här är en indikation på att det kan vara värre för den psykiska hälsan att bo på asylboende än i eget boende, säger Charlotta van Eggermont Arwidson.
Boendeformen viktig hälsoaspekt
Men sedan den första mars i år finns det alltså en ny lag som slår fast att alla asylsökande ska tilldelas och förväntas bo på ett av Migrationsverkets egna boende under hela asylsökningsperioden.
– Det gör det här resultatet extra viktigt då det synliggör att boendet har en stor påverkan på den psykiska hälsan på olika sätt. Det blir då viktigt att fundera på hälsoaspekter i mottagandet samt att arbeta för att förbättra boendemiljön som en förebyggande åtgärd mot långvarig psykisk ohälsa för asylsökande, säger hon.
