Inför FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november publicerar Röda Korsets kompetenscenter en ny studie om kvinnor som flytt från krig och som också har utsatts för våld i nära relationer. De löper en hög risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) men också att inte få hjälp. Rapporten visar hur gruppinterventionen STAIR (Skills Training in Affective and Interpersonal Regulation) kan vara ett stöd för kvinnor med denna dubbla våldsutsatthet.
– Kvinnor i den här situationen har ofta begränsade resurser, påverkade av fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och socialt våld och upprepade traumatiska upplevelser. Som nya i Sverige saknar de ofta nätverk och kännedom om sina rättigheter. De som ändå söker vård gör det ibland med förövaren i väntrummet – eller ännu värre: Förövaren är med i vårdmötet som anhörigtolk, säger Elisa Hagby, psykolog vid Svenska Röda Korsets behandlingscenter och projektledare för gruppinterventionen.
Rapporten ”Efter flykt och partnervåld” beskriver hur en gruppintervention valdes ut och utvärderades i samarbete mellan Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade och Uppsala universitet. I arbetet har kvinnor med egen erfarenhet av migration och våld i nära relation deltagit – något som kan bidra till att göra insatser mer relevanta och trygga.
– Deltagarna i interventionen vi utvärderat beskriver att gruppen hjälpt dem att uttrycka sina behov, sätta gränser, förstå vad de utsatts för och känna sig mindre ensamma. Detta är alltså inte en traumabehandling utan en kompletterande insats för patienter som ofta har större svårigheter med självbild och relationer än andra PTSD-patienter, säger Anna Pérez-Aronsson, läkare och postdoktor vid Uppsala universitet, som har utvärderat interventionen.
Rapporten lyfter ett antal kliniska rekommendationer för verksamheter som möter kvinnor med liknande erfarenheter. Bland annat betonas vikten av att trygga verksamheten med tydliga rutiner för att fråga om våld och hänvisa vidare, etablera samarbeten med exempelvis socialtjänsten och kvinnojourer, skydda patienterna genom säker kommunikation och riskanalyser samt undanröja praktiska hinder för kvinnor att delta, exempelvis genom att erbjuda barnpassning eller stöd med resor.
– Migrationsrättslig utsatthet är också centralt i arbetet med patientgruppen. För många kvinnor är vägen ut ur partnervåld inte bara en fråga om akut skydd, utan också om skyddet från våldsutsattheten i hemlandet. Om kvinnans uppehållstillstånd är knutet till maken riskerar hon att utvisas om hon lämnar honom. Utsattheten har förvärrats när möjligheten till permanent uppehållstillstånd minskat, säger Frida Johansson Metso, samordnare vid Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering.
Möter du kvinnor som du misstänker utsätts för våld?
För yrkesverksamma inom vård, socialt arbete eller civilsamhälle som misstänker att en kvinna har erfarenheter av våld i nära relation är det viktigt att fråga och svara på ett tryggt och respektfullt sätt. Berätta att information om att hjälp finns att få och sök gärna mer information hos Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) – www.nck.uu.se
Mer information
- Läs mer om Anna Pérez-Aronssons forskning kring patientgruppen, och det större projekt lett av docent Georgina Warner som den är en del av, här. "Trygga grupper": insatser för kvinnor som upplevt flykt och genusbaserat våld – Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap – Uppsala universitet
- Lyssna på Röda Korsets Högskolas podd och avsnittet om att som vårdpersonal fråga patienter om våld i nära relation här: Våga fråga när de inte berättar – om våld i nära relationer - Omvårdnad och hälsa – en podd från Röda Korsets Högskola | Acast
- Vill du läsa mer om våra forskningsprojekt kring kvinnliga patienter? Läs om projektet Mitt hjärtas syster här. Mitt Hjärtas Syster
