En ny narrativ översiktsstudie från Röda Korsets Högskola belyser de djupgående och ofta förbisedda konsekvenserna av tortyr, särskilt när det gäller traumatiska hjärnskador (TBI) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Studien, författad av Miguel Diaz och Inger Wallin Lundell, visar hur dessa trauman påverkar hjärnans exekutiva funktioner – de kognitiva förmågor som styr vårt minne, planering, uppmärksamhet och emotionella reglering.
Neurologiska avtryck och påverkan på asylprocessen
Tortyr är inte bara en fysisk kränkning utan lämnar också djupa spår i hjärnans struktur. Studien visar att både TBI och PTSD är kopplade till förtunning av hjärnbarken samt skador på områden som är centrala för minne och känsloreglering. Dessa förändringar leder till svårigheter med koncentration, initiativförmåga, planering och anpassning till nya situationer.
– I många länder bygger asylförfarandet på muntliga intervjuer där individen förväntas återge en sammanhängande berättelse om sina upplevelser. Tortyröverlevare kan enligt studien ha svårt att minnas detaljer eller strukturera sina berättelser på grund av neurologiska skador. Detta kan leda till att deras trovärdighet ifrågasätts – trots att minnesluckor och osammanhängande berättelser är typiska symtom på TBI och PTSD, berättar Miguel Diaz, lektor vid Röda Korsets Högskola.
Viktigt med förståelse av de kognitiva konsekvenserna av tortyr
Hjärnavbildningar har visat på störningar i hjärnans nätverk, särskilt i det så kallade Default Mode Network (DMN) och det centrala exekutiva nätverket (CEN). Dessa nätverk är avgörande för att reglera uppmärksamhet och känslor. Tortyröverlevare uppvisar ofta överaktivitet i områden kopplade till rädsla och hot, samtidigt som deras förmåga att bearbeta positiva stimuli är nedsatt.
– Det är viktigt att migrationstjänstemän, vårdpersonal och utbildningsinstitutioner förstår de kognitiva konsekvenserna av tortyr. Utan denna förståelse riskerar samhället att förvärra traumatiseringen genom att ställa krav som överlevare inte har kognitiv kapacitet att uppfylla. Det krävs en mer holistisk och neurovetenskapligt informerad strategi för att stödja dessa individer i deras återhämtning och integration, säger Ingrid Wallin Lundell, lektor vid Röda Korsets Högskola.
