Bristfällig svensk hälsoinformation
I slutet av 2019 nåddes världen av nyheten om coronaviruset SARS-CoV-2 som nu har utvecklats till en global pandemi med dödsfall världen över. En ny studie visar att den webbaserade hälsoinformationen i den inledande fasen av covid-19-pandemin var bristfällig, vilket kan ha påverkat allmänhetens kunskap och förhållningssätt att begränsa smittspridningen.
Åtgärder för att minska smittspridningen
En pandemi påverkar hela befolkningen och det är därför viktigt att i den inledande fasen snabbt informera människor så att de kan agera för att minska smittspridningen.
— När en epidemi eller pandemi uppstår ställs människor inför en ny och främmande situation då de på kort tid behöver sortera genom en stor mängd information. För att vi ska förstå hur vi kan ändra våra beteenden och förhållningssätt så att vi minskar smittspridningen behövs tillgång till god information, förklarar Tommy Carlsson, docent och lektor vid Hälsovetenskapliga institutionen vid Röda Korsets Högskola och ansvarig projektledare för forskningsstudien.
— Många söker sig till nätet för att ta reda på vilka åtgärder och rekommendationer som gäller, och då är det viktigt att den hälsorelaterade informationen de hittar håller hög kvalitet, fortsätter Tommy Carlsson.
Svenskspråkiga webbsidor om covid-19 har undersökts
Studien “Quality of web-based information at the beginning of a global pandemic: a cross-sectional infodemiology study investigating preventive measures and self care methods of the coronavirus disease 2019” är genomförd av Tommy Carlsson och Susanne Georgsson, båda vid Röda Korsets Högskola, och Jenny Stern vid Sophiahemmet Högskola. Studien visar på viktiga resultat om innehållet och kvaliteten på svenskspråkiga webbsidor om covid-19. Endast webbsidor riktade till allmänheten och som publicerades i början av pandemin analyserades.
Jenny Stern, Susanne Georgsson och Tommy Carlsson
— Vi har fokuserat på information som handlade om sätt att minska smittspridningen och hur människor bör agera vid symptom på sjukdomen. Det handlar till exempel om information om när och hur vi bör tvätta händerna för att minska risken för smittspridning, berättar Tommy Carlsson.
Bedömning av kvaliteten på webbsideinformationen
I studien har webbaserad information på svenska webbsidor undersökts utifrån följande kriterier:
- vilka ämnen och rekommendationer som texterna tog upp
- transparens vad gäller vem som står bakom informationen, uppgifter om intressekonflikter och hur aktuell den är
- hur tillförlitlig informationen är
- hur väl texterna förmedlar hälsorelaterad information
— Internet kan fungera som en tillgänglig, aktuell, interaktiv och skräddarsydd källa för hälsorelaterad information, men om den inte är av god kvalitet kan informationen som ges vara vilseledande och därmed ha en negativ påverkan på allmänhetens beteende, säger Susanne Georgsson, professor och rektor vid Röda Korsets Högskola och en av författarna till studien.
Studien visar att det fanns brister i informationen som gavs i inledningen av covid-19-pandemin på svenska webbsidor som riktade sig till allmänheten. Generellt skattades de ha låg kvalitet vad gäller transparens, tillförlitlighet och innehåll i den information som förmedlades. Andra brister som redovisas är:
- vilka ämnen och rekommendationer som togs upp varierade kraftigt, både vad gäller metoder för att minska smittspridning och egenvård vid symptom
- få webbsidor innehöll specifik information om när och hur du bör tvätta händerna
- få webbsidor informerade om när och hur du bör kontakta sjukvård vid symptom
- många webbsidor saknade information som förknippas med hög transparens och tillförlitlighet, särskilt detaljer om textförfattaren
- generellt bedömdes webbsidorna ha låg kvalitet på informationen både vad gäller metoder för att minska smittspridning och egenvård vid symptom
Behov av att standardisera och skapa rutiner
— Ett antal studier har bedömt webbsidor om covid-19 på andra språk och i andra kontexter, men den här studien är unik eftersom den undersöker informationen i ett nordiskt sammanhang. Studien bekräftar det som har rapporterats i andra länder i världen, nämligen att det finns betydande kvalitetsbrister i webbaserad information om covid-19. Detta kan ha påverkat hur den svenska allmänheten har hanterat situationen i början av pandemin, till exempel vad gäller förhållningssätt för att minska smittspridningen. Ett annat intressant resultat är att webbsidor från hälso-och sjukvården eller myndigheter inte höll högre kvalitet än webbsidor från andra typer av källor. Det var lite oväntat och tyder på att problemet finns generellt på webben och att kvalitetsförbättringar behövs på bred front, förklarar Tommy Carlsson.
— Vi ser ett behov av att standardisera och skapa rutiner för hur man kan sprida högkvalitativ webbaserad information när nya epidemier och pandemier uppstår, säger Susanne Georgsson.
Kontakt
Tommy Carlsson, docent, med. dr., leg. barnmorska, leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterska i intensivvård, Hälsovetenskapliga institutionen, Röda Korsets Högskola och associerad forskare vid Hälsovetenskap och e-hälsa, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.
Tel. 08- 587 516 21, e-post: tommy.carlsson@rkh.se, www.rkh.se/tommycarlsson
Mer information
Foto: David Bicho, Sophiahemmet, Sören Andersson och Röda Korsets Högskola.
Aktuellt
