Vi använder kakor för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.

Läs mer om kakor

Förvänta dig en vårdverklighet med nära möten som går in under huden

Som sjuksköterskestudent har du tre otroligt utvecklande år med stor variation av innehåll framför dig. Det menar Henrik Eriksson, professor i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola.
Som sjuksköterskestudent har du tre otroligt utvecklande år med stor variation av innehåll framför dig. Det menar Henrik Eriksson, professor i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola.
Publicerad: 05 mar 2021
Lästid: ca

Vad är det bästa med att undervisa blivande och färdiga sjuksköterskor?

– Det bästa är att möta så många olika studenter – både i olika kurser, i olika program och på olika nivåer – som har ett gemensamt intresse för omvårdnad som ämne, fenomen och verksamhet. Det är dessa människor som ska bära det in i framtiden, som sjuksköterskor, ledare och akademiker.

Vad innebär egentligen ämnet omvårdnad?

– Omvårdnad är en hälsovetenskaplig disciplin där människa, hälsa, miljö, omvårdnadshandlingar och lidande utgör hörnstenarna. Genom detta ramverk utvecklas kunskap om vårdande handlingar och relationer som främjar hälsa och lindrar lidande.

– Ämnet är oftast huvudområde för akademisk examen inom sjuksköterskeutbildning. Det finns även fördjupande studier på magister- och forskarnivå samt möjlighet att doktorera, bli docent och professor.

Vad var det som drog dig till vårdyrket? Hur kom det sig att du senare blev forskare?

– Jag blev undersköterska först och jobbade inom vården i många år. Sedan har jag alltid haft en vilja och ambition att lära mig mer vilket har drivit mig till att läsa vidare och utvecklas. Jag har en botten i det praktiska arbetet och de lärdomar jag fick under vårdutbildningen – som fortfarande är väldigt avgörande för hur jag tänker om vård.

Vad kan studenterna förvänta sig av Röda Korsets Högskolas sjuksköterskeutbildning?

– Studenterna kan förvänta sig ett väldigt varierat innehåll, allt från abstrakta teoretiska modeller av vård- och omvårdnadsarbete som ska pluggas in, till väldigt nära möten i en vårdverklighet som går in under huden på ett helt annat sätt än läroböckerna.

– Vårt arbete som lärare är att hjälpa studenterna att sätta ihop dessa olika delar av kunskap till en användbar insikt som de kan använda genom hela livet. Sjuksköterskestudenter får en unik möjlighet att orientera sig i hur vård och omsorg fungerar, inte bara i Sverige utan också i världen, dit många av våra studenter beger sig.

Vad är det bästa med sjuksköterskeyrket?

– Fördelarna är att du får mycket tillbaka, att många upplever yrket som positivt och att allmänheten har en stor tilltro till sjuksköterskor. Det är nog ett av de mest uppskattade yrkena i Sverige förtroendemässigt. En annan fördel är att sjuksköterskeyrket är globalt. Det finns många organisationer som jobbar över hela världen och då kan du rekryteras och jobba via dessa, exempelvis via Röda korset. Du kan även arbeta med svensk legitimation i andra europeiska länder.

Din avhandling handlade om Sveriges första manliga sjuksköterska. Kan du berätta lite kort om honom?

– Allan Härsing tog som första svenska man en sjuksköterskeexamen 1953. Att vara kvinna och ogift var själva fundamentet för sjuksköterskeyrket vid den här tiden. Allan var den totala motsatsen – man, gift, hade barn och han var dessutom tjugo år äldre än de kvinnliga kurskamraterna. Efter att ha sökt kunglig dispens fick han dock lov att börja en sjuksköterskeutbildning.

Du hann träffa Allan Härsing när han fortfarande var i livet. Vad kunde han berätta?

– Han fick uppfinna många av de regler som skulle gälla för män. Han berättade bland annat att han såg en servitör-rock i ett skyltfönster och tänkte att den passade bra som klädsel. Han köpte rocken och lade därmed grunden för sin, och senare mäns, klädsel i vården.

– Han visste inte riktigt hur han skulle benämna sig för att visa på att han var sjuksköterska. Om du var en man i vården antogs du automatiskt vara en läkare. Då skaffade han sig en skylt som det stod herr Härsing på. Enligt honom var han på så vis upphovsman till namnskylten som idag är så vanlig i vården.

Varför är det fortfarande betydligt färre män som läser till sjuksköterska tror du?

– Män som grupp har oftast lite lägre snittbetyg från gymnasiet och faller ibland bort när det går tre-fyra sökande på varje plats i utbildningen. Men en avgörande betydelse är hur män orienterar sig i den värld de lever i. Kopplingen mellan vad vi betraktar som manligt och vård och omsorgsysslor är än idag långt ifrån självklar. Det fotarbete i genusordningen som Allan Härsing påbörjade är därför långt ifrån avslutat. Mäns uppfattning om sig själva förändras i detta pågående fotarbete som män själva måste göra. Det är så en genusordning förändras.

Har du några tips till blivande studenter vid sjuksköterskeprogrammet?

– Det är tre otroligt utvecklande år med stor variation av innehåll och mål som handlar om att utveckla den komplexa skicklighet som det innebär att kunna bedöma, planera och genomföra handlingar så att de hela tiden gagnar någon annans hälsa. Det är en skicklighet som kräver helhetssyn och ett fokus på personen du har framför dig. Det är en alldeles unik kompetens för sjuksköterskeyrket. Möter du denna utmaning – att lära dig detta – med höga ambitioner och öppet sinne, blir det också tre roliga och fantastiska år.

Namn: Henrik Eriksson
Gör: Professor i omvårdnad som undervisar och forskar i ämnet. Genomför huvudsakligen studier av hur människor tar hand om, stödjer och hjälper varandra genom livet.