Examensarbetets struktur, innehåll och omfattning

Examensarbetet innehåller vissa specifika delar som återspeglar forskningsprocessen och bidrar till en välorganiserad och tydlig struktur. I denna översikt presenteras de vanligt förekommande rubrikerna i examensarbetets olika delar. Dessa kan anpassas och modifieras i relation till egna överväganden i den egna skriv- och forskningsprocessen, som gagnar examensarbetets framställan och presentation. Inom varje del tillkommer även underrubriker, både av läsvänlighetsskäl men också som relaterar till och betonar vikten av det valda examensarbetesämnet.

 Titelsida

Titelsidan är examensarbetets första sida. Titel ska utgå från syftet och korrespondera med innehållet i examensarbetet, vara kärnfull och väcka intresse. Det är också möjligt att ange en undertitel. På titelbladet ska författare/n/ anges med för- och efternamn. Vid två författare ordnas författarnamnen i bokstavsordning enligt efternamnen, på två separata rader nedanför varandra. Handledarens/handledarnas och examinatorns namn och akademiska titel ska anges. Även eventuell uppdragsgivare ska återges i mallen, i annat fall raderas detta utrymme. Utbildningsnivå ska anges i form av grund- eller avancerad nivå. Huvudområdet omvårdnad ska också finnas med på titelsidan. Antal högskolepoäng som examensarbetet omfattas av ska anges. Vid platsen för datum anges initialt slutseminariumsdatum och därefter datum för slutgiltigt examinerat och godkänt examensarbete. Detta datum är det samma som kommer att registreras i LADOK.

Så länge examensarbetet inte är examinerat och godkänt ska högskolans logotyp inte finnas på titelsidan eftersom examensarbetet fortfarande ska betraktas som ett arbetsmaterial. Det innebär att examensarbetet inte ska spridas i detta skede. Logotypen ska infogas först när examensarbetet är godkänt av examinator. Eventuell kompletterande logotyp beroende på samarbetspartners, ska placeras horisontellt till höger om högskolans logotyp. Om författaren väljer att inkludera en bild på titelsidan är det viktigt att den är relevant och korresponderar med examensarbetets innehåll och placeras mellan författarnamnet och sidfoten.

Abstrakt/sammanfattning

Examensarbetet sammanfattas i form av ett abstrakt som ska bestå av maximalt 200 ord. Sammanfattningen skrivs sist i skrivprocessen och syftar till att ge läsaren en snabb och övergripande uppfattning om undersökningen. I abstraktet återges kort examensarbetets olika delar såsom syfte, metod, huvudfynd och slutsatser och avslutas med förslag på fortsatt forskning. Sammanfattningen avslutas med fyra till sex nyckelord som presenteras i bokstavsordning, vilka ska spegla det mest centrala i examensarbetet. Motsvarande del ska även presenteras på engelska under rubriken, Abstract på en egen sida. De båda sammanfattningarna placeras innan innehållsförteckningen i examensarbetet.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckningen ger en överblick över ingående delar i examensarbetet i form av rubriker. Varje rubrik ska referera till ett sidnummer. Innehållsförteckningen är infogad i mallen för examensarbete och fungerar så länge som rubriknivåerna används på ett korrekt sätt. Då med hänsyn till nivåerna Rubrik 1, Rubrik 2 och Rubrik 3. Innehållsförteckningen måste under skrivprocessens gång uppdateras med hjälp av uppdateringsfunktionen för innehållsförteckning i Word. Eventuella bilagor måste läggas till manuellt efter att innehållsförteckningen är komplett.

Introduktion

Även om forskningsprocessen sällan är linjär går det ändå att beskriva några karaktäristiska drag för examensarbetets olika delar.

I inledningen presenteras kort det vetenskapliga problemet samt motivet till valt forskningsproblem. Här är det möjligt att knyta an till samhälleliga debatter, skönlitteratur och/eller erfarenheter från kliniska praktiker. Forskningsproblemet ska ha relevans för utbildningen och studentens kommande profession med fokus på omvårdnad.

Bakgrund – presentation av tidigare forskning

I bakgrunden ska tidigare forskning som är relevant för problemområdet presenteras. Detta görs med hjälp av en systematisk litteraturgenomgång i vetenskapliga databaser, baserad på ett antal sökord. Denna första orientering bidrar till en allmän förståelse för problemområdet som sedermera ska utmynna i ett specifikt syfte. Bakgrunden ska vara relevant för problemområdet och referenser till vald vetenskaplig litteratur ska anges. I denna del ska studenten också definiera och redogöra för relevanta bärande omvårdnadsbegrepp och teorier. Dessa begrepp och teorier ska sedan refereras till i resultat- och diskussionsdelen, (för information om fördjupad användning av teori, i form av teoretisk referensram, se nedan under avsnittet "Teoretisk referensram, teoretiska perspektiv och bärande begrepp">"). Det är viktigt att tänka på att ingående referenser i bakgrunden ska vara andra än de som utgör data, analyseras och presenteras i resultatet. Ett sätt att hantera detta är att om möjligt ha en bredare samhällelig ingång i bakgrunden, för att bli mer specifik i resultatet. Det kan också vara intressant att beskriva hur ett problemområde historiskt sett har tonat fram och influerats av olika vetenskapliga perspektiv.

Studenten ska inleda arbetet med att göra en litteraturgenomgång utifrån en preliminär problemformulering. I regel finns det vetenskaplig litteratur att finna i form av artiklar och andra vetenskapliga texter. Om man finner litteraturöversikter i litteraturgenomgången utgör dessa ett bra underlag för bakgrunden. Tänk dock på att det är litteraturöversiktens resultat som ska betraktas som primärkälla. Om det skulle vara så att antalet vetenskapliga referenser är få i relation till problemområdet, kan det vara svårt att genomföra en litteraturbaserad studie. Då behöver studenten justera och omformulera sitt preliminära problemområde för att kunna göra en ny sökning med delvis eller helt nya sökord. I bakgrunden kan även referenser från andra discipliner ingå. Det kan vara relevanta artiklar inom medicinsk vetenskap, sociologi, socialt arbete, psykologi etc. Observera dock att examensarbetet i huvudsak ska basera sig på huvudområdet med ett uttalat och tydligt fokus på omvårdnad.

Examensarbetet ska i huvudsak grunda sig på vetenskapliga originalartiklar, licentiat/doktorsavhandlingar och andra vetenskapliga referenser, vilket innebär att man ska vara försiktig med hänvisning till läroböcker. I de fall man väljer att referera till läroböcker eller kurslitteratur, ska det vara relevant och kärnfullt. Om källan är en sekundär referens, ska detta anges. Bakgrunden ska vara relevant, substansrik och stringent. Den ska ge läsaren en allmän förståelse för problemområdet och hur det är beforskat sedan tidigare. Bakgrunden ska leda fram till en precis och tydlig problemformulering som i sin tur ska leda fram till ett syfte och eventuella frågeställningar.

Teoretisk referensram, teoretiska perspektiv och bärande begrepp

I de fall studenten väljer att använda sig av en teoretisk referensram, relevant för huvudområdet omvårdnad behöver den presenteras i bakgrunden, operationaliseras i analysen, synliggöras genom resultatet och diskuteras i diskussionsavsnittet. Andra bärande omvårdnadsmässiga teoretiska perspektiv eller begrepp som presenterats i bakgrunden kan diskuteras först i diskussionen. Att applicera en teoretisk referensram, ibland refererad till som raster, ställer högre krav på att det genomsyrar examensarbetet som helhet.

Att arbeta med en teoretisk referensram, det vill säga teoristyrt, innebär att begreppsliggöra modeller, teorier eller teoretiska begrepp. Detta sker på en teoretisk eller metateoretisk nivå. Teorin appliceras i examensarbetet, och fungerar som de ”glasögon” genom vilka analys, resultat och diskussion kan förstås.

Problemformulering

Under problemformuleringen ska studenten utifrån vad som beskrivits i bakgrunden, precisera forskningsproblemet och beskriva varför det finns en anledning att genomföra examensarbetet. Det är alltså här som kunskapsluckan ska presenteras, som legitimerar en undersökning och ett examensarbete. Presentationen av tidigare forskning i bakgrunden ska kondenseras ner till en mer precis problemformulering som beskriver forskningsproblemet och vad en undersökning kan bidra med.

Syfte

Syftet ska bygga på problemformuleringen och vara väl avvägt för att vara möjligt att besvara inom ramen för examensarbeteskursen. Syftet ska också vara relevant för huvudområdet omvårdnad. Det är viktigt att syftet är tydligt och klart formulerat och uttryckt i imperfekt. Alltså, syftet med studien var att ”beskriva”, ”belysa”, ”kartlägga” alternativt ”undersöka”… Syftet kan brytas ner i frågeställningar. Om frågeställningarna presenteras innan syftet är de av mer retorisk karaktär. Frågeställningar som presenteras i relation till syftet ska besvaras i resultatet.

Metod

Under metod och data ska studenten motivera sitt metodval samt beskriva datainsamlingen och dataanalysen. Datainsamlingen kan vara av kvantitativ alternativt kvalitativ karaktär.

Under datainsamling ska studenten beskriva hur data har samlats in. Vid litteraturbaserad studie beskrivs sökförfarande, sökord och avgränsningar. Om en empirisk studie har genomförts ska det finnas en beskrivning av hur urvalet av data har skett. Det ska beskrivas hur informationsbärarna som till exempel kan kallas informanter, informerades och på vilket sätt data samlades in (intervjuer, enkäter, observationer) samt hur kraven på behandling av personuppgifter och etiska aspekter beaktats utifrån gällande lagstiftning. Intervjuguider, informationsbrev och enkäter ska ingå i examensarbetet i form av bilagor, placerade sist i examensarbetet.

Nyhetsartiklar, bloggar, biografier, skönlitteratur samt offentliga- tryck, utredningar, hemsidor och brev, kan med fördel utgöra data som samlas in för examensarbetet. Vid ett arbete baserat på dessa data tillkommer att beakta gällande krav för upphovsrättslagstiftning vid redovisning av data i arbetet.

Vid litteraturstudie av tidigare genomförd forskning kommer studenten behöva redogöra för hur sökningen med sökord (MeSH-termer och/eller fritext ord) har genomförts. Det är också viktigt att ange vilka databaser som har genomsökts, eftersom somliga databaser som till exempel CINAHL är mer relevanta än andra eftersom de omfattar vetenskapliga omvårdnadsartiklar. Att skapa en sökordsöversikt är ett bra sätt att synliggöra att datainsamlingen har gått till på ett systematiskt sätt. En mer ingående beskrivning av hur en sökordsöversikt struktureras går att finna i metodlitteratur. I ett nästa steg är det också av betydelse att göra en kvalitetsgranskning, som också är beskriven i metodlitteratur. Syftet med denna är att avgöra vilka artiklar som ska inkluderas i undersökningen (bakgrund, resultat och/eller diskussion). Detta har att göra med artiklarnas vetenskaplighet, alltså om de är refereegranskade, följer forskningsprocessens alla delar och tar hänsyn till forskningsetiska aspekter.

Under dataanalysen ska studenten beskriva vilken typ av analys som har använts. Analysen ska beskrivas detaljerat och tydligt. Det är viktigt att arbeta systematiskt genom analysen och komma ihåg att det är syftet och ibland också frågeställningar som ska besvaras. Genom dataanalysen ska data kritiskt granskas, jämföras och kontrasteras. Om en teoretisk referensram används, ska denna utgöra raster för analysen. Data kan presenteras i form av kategorier eller teman, som en ny helhet som svarar an på syftet. Observera att det inte är möjligt att diskutera resultat som inte är presenterade i resultatredovisningen.

En noggrann metodbeskrivning ska bidra till att läsaren kan bedöma undersökningens reliabilitet och validitet, alternativt pålitlighet/rimlighet och trovärdighet beroende på forskningstradition.

Resultatredovisning

Resultatet ska presenteras på ett logiskt och överskådligt sätt. Resultatet är en integrerad sammanställning av tidigare resultat, från valda vetenskapliga artiklar. Resultatet kan också bygga på en empirisk undersökning av exempelvis intervjuer, enkäter eller observationer.

Det är viktigt att data formeras till en ny helhet som svarar an på syftet. Det är alltså inte godtagbart att presentera fragmentariska referat från varje vetenskaplig artikel eller citat från en empirisk undersökning, utan dessa ska analyseras och bindans samman. Som ett stöd är det möjligt att arbeta enligt strukturen, ingress/brödtext, övergång, citat/referat från artikeln och återkoppling. I ingressen/brödtexten kan studenten anta en bredare ingång, dock fortfarande relevant för syftet för att sedan fokusera ett målande citat/referat för resultatet. I återkopplingen är det viktigt att beskriva hur utvalda resultat har förståtts som formerar dem till en ny helhet, i relation till syftet. Resultatet ska presenteras under relevanta rubriker som kan beröra likheter och skillnader i data men också knyta an till syfte och eventuella frågeställningar för att få det stringent. Resultatet som helhet ska uppfattas som en översikt av aktuellt kunskapsläge. Detta baserat på ett kritiskt vetenskapligt förhållningssätt genom analysen av tidigare vetenskapliga resultat, alternativt empiriskt insamlad data.

Studenten får gärna använda citat, tabeller och figurer i sitt examensarbete. Samtliga tabeller och figurer ska beskrivas i brödtext, och hänvisas till med referens. Även citat ska beskrivas och kontextualiseras, enligt struktur för presentation av resultat, se ovan.

Diskussion

Diskussionsavsnittet i examensarbetet börjar med en kritisk granskning av undersökningens styrkor och svagheter i form av en metoddiskussion. Genom ett reflekterande förhållningssätt ska studenten redogöra för vad som kunde ha gjorts annorlunda och vilka faktorer som kan ha påverkat undersökningens resultat. Studenten ska diskutera datainsamlingen, dataanalysen och eventuella etiska aspekter. Kanske hade det varit möjligt att använda en annan metod? Har studenten undersökt det hen avsåg att undersöka? Stötte studenten på några etiska svårigheter under forskningsprocessens gång? Vedertagna metodologiska begrepp som validitet, reliabilitet, överförbarhet och generaliserbarhet är några av de begrepp som ska diskuteras.

I nästa del i diskussionen ska resultatet för undersökningen problematiseras och vägas mot tidigare forskning i bakgrunden. En diskussion kan läggas upp på olika sätt, men en tydlig struktur kan vara att börja med att beskriva syfte och frågeställningar och svara an på dem i korthet. Detta ska dock inte bli en upprepning av resultatredovisningen. Om en teoretisk referensram har använts ska denna ingå även i diskussionen av resultatet. Med tanke på att utrymmet inte är obegränsat i examensarbetet och att ingående delar ska vara proportionerliga, är det nödvändigt att diskutera nyckelfynden i diskussionen i relation till syftet. På så vis blir diskussionen också koncis och relevant. Om resultatet visar på likheter och skillnader eller andra intressanta fynd, ska studenten försöka problematisera kring dessa och förklara dem med stöd av tidigare litteratur som är presenterad i bakgrunden. Det är också möjligt att ge en mer delvis subjektiv bild av resultatet, med stöd av ny litteratur som inkluderas i diskussionen. För att göra en tydlig distinktion mellan vad studenten uppfattar i relation till vad tidigare forskning förmedlar, är det nödvändigt att vara noggrann med refererandet även i diskussionsavsnittet.

Slutsatser

I examensarbetets sista del ska en eller flera slutsatser presenteras. Dessa kan sägas utgöra en kort sammanfattning om vad undersökningen har lett fram till, formulerat i en eller ett par meningar. En sista sammanvägning av resultatet kan således leda fram till en slutsats, som grundar på diskussionsdelen. Slutsatsen ska inkludera implikationer/rekommendationer för den praktik som undersökts med betoning av dess samhällsrelevans. Förslag på fortsatt forskning ska också föreslås. I denna del ska referenser inte anges.

Referenser

Som nämnts inledningsvis så ska refereringen genom examensarbetet, ske enligt APA-manualen vilken går att finna på högskolans hemsida under Bibliotek och Vetenskapligt skrivande. Detta är det vedertagna referenssystem som ska användas vid allt vetenskapligt skrivande vid Röda Korsets Högskola. Det finns ett antal olika referenshanteringssystem som delvis bygger på olika vetenskapliga traditioner. APA-systemet används världen över bland andra av vetenskapliga tidskrifter och vid olika typer av akademiskt skrivande. I enlighet med APA-systemet ska inte fotnoter användas. Referenshantering samt vetenskaplig akribi (noggrannhet), utgör en viktig del i utförandet av examensarbetet och bedöms på samma sätt som andra delar vid examinationsseminariet. Vid litteraturbaserad studie ska inkluderade vetenskapliga artiklar i resultatredovisningen, markeras med en asterix (*) i referenslistan.

Varje referens som studenten har hänvisat till löpande i examensarbetet ska anges i referenslistan, sist i examensarbetet. Referenslistan som rubrik ska börja på en ny sida och inte innehålla någon rubriknumrering. Syftet med detta är att skapa en transparens så att läsaren ska veta vad studenten bygger sina påståenden och resonemang på. Det ska också vara möjligt att ta del av den vetenskapliga litteratur som figurerar i examensarbetet.

Bilagor

Bilagor placeras sist i examensarbetet. Det kan röra sig om exempelvis intervjuguider eller policydokument. Dessa ska numreras systematiskt enligt ordningen: Bilaga 1, Bilaga II, Bilaga III etc. I de fall en och samma bilaga består av flera sidor, kompletteras den romerska siffran på följande sätt: Bilaga I:1, Bilaga I:2, Bilaga II:1 osv. Om ett examensarbete innehåller skrymmande tabeller eller figurer kan dessa presenteras i form av bilagor. Beskrivande tabell- och/eller figurtexter som hör till tabeller och figurer, ska anges i storlek 10, typsnitt Times New Roman. Bilagorna ska ha beskrivande titlar under rubriken BILAGOR, i innehållsförteckningen.