Vi använder kakor för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.

Läs mer om kakor

Ny studie: flyktingens situation kan påverka stresshantering

En ny studie visar att olika hanteringsstrategier som kan användas inte nödvändigtvis dämpar den asylsökandes stressnivåer.
En ny studie visar att olika hanteringsstrategier som kan användas inte nödvändigtvis dämpar den asylsökandes stressnivåer.
Publicerad: 17 feb 2021
Lästid: ca

Asylsökandeprocessen kan beskrivas som en övergångssituation i ett ”tillstånd av limbo”, dvs en situation där flyktingen befinner sig mellan två steg i väntan på beslut, vilket skapar en inneboende osäkerhet, känsla av att sakna kontroll och höga nivåer av stress, vilket kan ha skadliga effekter på den asylsökandes psykiska hälsa.

Psykisk ohälsa bland asylsökande

– Det finns studier som visar att förekomsten av psykisk ohälsa är högre för asylsökande jämfört med flyktingar som har fått en formell flyktingstatus eller ett uppehållstillstånd. En av tre asylsökande drabbas av depression, ångest och/eller posttraumatisk stressyndsom (PTSD), förklarar Øivind Fjeld-Solberg, ansvarig forskare vid Röda Korsets Högskola.

Studien ”Coping in Limbo? The Moderating Role of Coping Strategies in the Relationship between Post-Migration Stress and Well-Being during the Asylum-Seeking Process”, som genomfördes på tre asylboenden i Sverige, syftade till att undersöka hur de asylsökande hanterar sin situation, vilka metoder, färdigheter och förmågor de har för att möta och hantera sociala och miljömässiga stressfaktorer för att minska och dämpa stress och oro. Totalt har enkäten besvarats av 455 asylsökande.

Olika sätt att hantera stress och oro

Enligt forskningen finns det olika sätt att hantera stress och oro. Ett sätt är att kognitivt omstrukturera situationen genom att skapa en positiv omramning och acceptera att situationen är som den är. Ett annat sätt är att undvika att tänka på det som stressar. Trots det visar studien från Röda Korsets Högskola att de hanteringsstrategier som kan användas inte nödvändigtvis dämpar den asylsökandes stressnivåer.

– I den här studien såg vi inte att olika adaptiva hanteringsstrategier dämpade sammanhanget mellan asylsökandes stress och välbefinnande. Framtida forskning bör titta på hur asylsökande hanterar sin situation i förhållande till den egna mentala hälsan och välbefinnandet, eftersom faktorer relaterade til asylsituationen förmodligen åsidosätter den asylsökandes möjligheter att dämpa stress och ångest. Även insatser för att minska stresskapande faktorer under ansökningsprocessen bör prioriteras, säger Øivind Fjeld-Solberg.

Mer information

Röda Korsets Högskola (RKH) grundades 1867 och utbildar cirka 850 studenter årligen inom sjuksköterskeutbildningen som är en av de mest efteraktade i landet. Global hälsa och omvårdnad sammanfattar högskolans unika profil inom utbildning, forskning och samverkan. www.rkh.se . Forskningsprogrammet Resiliency, Mental Health and Social Participation among Refugees (RMSR) är ett 6-årigt forskningsprogram vid RKH som har till syfte att stärka den vetenskapliga kunskapsbasen om hälsa och sociala villkor bland människor som har flytt krig och förföljelse.

Kontakt

Øivind Fjeld-Solberg, ansvarig forskare vid Röda Korsets Högskola/RMSR, oivind.fjeld-solberg@nca.no, +47 906 13 457

Foto: Mottagande på Lesbos. Joacim Gustafson/Röda Korset