Vi använder kakor för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.

Läs mer om kakor

Fysisk aktivitet skapar lindring

Fysisk aktivitet skapar lindring för utsatt asylsökande grupp visar ny studie.
Fysisk aktivitet skapar lindring för utsatt asylsökande grupp visar ny studie.
Publicerad: 11 okt 2021
Lästid: ca

Krig, konflikt, förföljelse och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i länder runtom i världen leder till att allt fler tvingas lämna sina hem och fly till andra länder. Över 80 miljoner människor är på flykt i världen och av dessa är 4,2 miljoner asylsökande. Många lider av posttraumatiskt stressyndrom efter att ha blivit utsatta för tortyr i sina hemländer och nu visar en ny studie att fysisk aktivitet kan öka både den fysiska och psykiska hälsan hos den utsatta gruppen.

Sverige är ett av de största mottagarländerna i Europa och de senaste tio åren har över 500 000 flyktingar sökt asyl i landet. En forskningsstudie på asylboenden i Sverige med 455 asylsökande med ursprung i Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia och Syrien har nu genomförts för att studera asylsökandes hälsa och fysisk aktivitets påverkan på hälsotillståndet.

Extrem stress och trauma

– Människor på flykt är ofta utsatta för extrem stress och kan lida av trauma av olika slag, både på grund av vad de har utsatts för i sina hemländer, men också från upplevelser de har haft under sin flykt. Många har till exempel upplevt krig på nära håll, förlorat anhöriga eller nära vänner, sett någon dödas, eller själva blivit utsatta för våld och tortyr, säger Henrik Nilsson, doktorand vid Röda Korsets Högskola och ansvarig för forskningsstudien.

– Tortyr är förbjudet enligt internationell humanitär rätt, men praktiseras fortfarande i över 140 länder, inkluderat Syrien, Afghanistan, Somalia och flera andra länder där många flyktingar har sitt ursprung. Även pågående stress och erfarenheter som separation från familj, fortsatta konflikter i hemlandet, långvariga och osäkra asylprocesser, socioekonomiska svårigheter och rasism kan påverka traumatiska upplevelser och bidra till utveckling av både psykiska och fysiska hälsoproblem, inklusive symptom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Detta gör i sin tur att flyktingar och asylsökande löper hög risk för komplexa hälsotillstånd, förklarar Henrik Nilsson.

Fysisk aktivitet leder till viktiga hälsofördelar

Både internationella och nationella riktlinjer för fysisk aktivitet visar att minst 150 minuter med måttlig intensitet per vecka leder till viktiga hälsofördelar, inkluderat minskad stresskänslighet och ökat välbefinnande. Att röra sig mindre har negativa effekter på både mental och fysisk hälsa, vilket också kan leda till ökade risker för kroniska medicinska tillstånd såsom diabetes, högt blodtryck och kardiovaskulär sjukdom.

– Att asylsökande lider av PTSD och andra allvarliga hälsotillstånd som exempelvis depression och ångest, sömnstörningar, kronisk smärta, utmattning och funktionsnedsättningar innebär komplexa utmaningar inom hälso- och sjukvården och är ett betydande folkhälsoproblem i många mottagarländer säger Fredrik Saboonchi, professor vid Röda Korset Högskola och en av artikelns författare.

Samband mellan högre nivåer av fysisk aktivitet och lindrigare upplevelser av stressyndrom

– Flera andra studier har visat att exempelvis PTSD ofta är förknippat med sämre hälsobeteende, såsom minskade nivåer av både fysisk och social aktivitet, vilket ytterligare kan komplicera den redan belastade hälsosituationen bland traumadrabbade flyktingar och asylsökande, säger Maria Gottvall, lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna bakom den aktuella studien.

– I den här studien kan vi se ett tydligt samband mellan högre nivåer av fysisk aktivitet och lindrigare upplevelser av stressyndrom, trots den stora utsattheten för mycket hög stress och till och med exponering för tortyr. Det visade sig dock vanligt med en generellt mycket låg grad av fysisk aktivitet bland gruppen asylsökande och vi vill med studien påvisa att det vore önskvärt med en ökad satsning på att främja fysisk aktivitet i dessa redan utsatta grupper, eftersom det både kan skapa lindring av ett svårt hälsotillstånd och för att ge en mer generell lättnad under den långa väntan som många får genomlida när de väntar på besked vad gäller den fortsatta vistelsen i det nya landet, säger Henrik Nilsson.

Mer information

Kontakt

Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap vid Röda Korsets Högskola och forskningsledare för Resilience, Mental Health and Social Participation among Refugees (RMSR), e-post: fred.saboonchi@rkh.se

Maria Gottvall, lektor vid Hälsovetenskapliga institutionen, Röda Korsets Högskola, tel: 08-587 516 57, e-post: maria.gottvall@rkh.se

Henrik Nilsson, doktorand vid Hälsovetenskapliga institutionen, Röda Korsets Högskola och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tel: 08-587 516 31, e-post: henrik.nilsson@redcross.se

Vi har utbildat sjuksköterskor i över 150 år

Röda Korsets Högskola grundades 1867. Föreståndare var Emmy Rappe som hade utbildats av Florence Nightingale.

Läs mer om vår historia